Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

DO dömer företag för diskriminering av gravid

Kvinnan fick jobb på ett callcenterföretag, men när hon berättade att hon var gravid drogs anställningsavtalet tillbaka. Nu fäller DO bolaget för diskriminering.
Elisabeth Brising Publicerad 19 september 2022, kl 15:17
Gravid kvinna.
Kvinnan fick jobbet - tills företaget fick veta att hon var gravid. Då drogs erbjudandet tillbaka. Foto: Jessica Gow / TT

I mars erbjöds kvinnan en provanställning på ett callcenterföretag. Hon fick erbjudandet efter en telefonintervju och det kom ett digitalt anställningskontrakt dagen efter. Innan hon skrev under ringde kvinnan upp företaget igen för att berätta att hon var gravid.

”Gått vidare med andra”

Kvinnan sa att hon skulle kunna sköta uppdraget även om hon skulle behöva vara ledig en tid, högst två månader. Chefen bad att få återkomma men gjorde inte det trots att kvinnan ringde och sms:ade och frågade om hon inte längre var aktuell för tjänsten. Länken till anställningsavtalet hann också bli ogiltig.

En vecka efter det första samtalet fick kvinnan ett mejl från företaget där det stod att de gått vidare med andra sökande som passade företagets bättre. Kvinnan anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Fälls för diskriminering

Nu slår myndigheten fast att företaget diskriminerade kvinnan eftersom hon missgynnades i anställningsförfarandet på grund av sitt kön. ”Om skälet till att en kvinna nekas anställning är hennes graviditet så har beslutet direkt samband med sökandes kön” skriver Diskrimineringsombudsmannen.

Beslutet går inte att överklaga och är inte heller juridiskt bindande. Vill kvinnan få skadestånd behöver hon väcka åtal om diskrimineringen i tingsrätten i stället.

En persons misstag

Bolaget har gjort en intern utredning efter händelsen och ”ser allvarligt” på det inträffade. Företaget hänvisar till en enskild medarbetares misstag. Personen ansåg att kvinnan inte skulle kunna utföra sitt arbeta när det var tänkt på grund av att hon skulle vara ledig. 

Efter att anställningserbjudandet drogs tillbaka försökte företagets företrädare kontakta kvinnan för att be om ursäkt. De har också försökt boka möten med kvinnan som hon avböjt med hänsyn till sin hälsa och graviditet.

Diskrimineringslagen

Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av:

  • Kön.
  • Ålder.
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck.
  • Etnisk tillhörighet.
  • Religion eller annan trosuppfattning.
  • Funktionsnedsättning.
  • Sexuell läggning.

Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation.

Källa: DO

 

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.