Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

AD avgör strejkrätt för flexpension

Unionen och Sveriges Ingenjörer vill att Arbetsdomstolen slutgiltigt avgör om det är tillåtet att strejka för flexpension. Skulle utslaget bli negativt kan det bli aktuellt att säga upp avtalet för tjänstepensionen ITP.
Niklas Hallstedt Publicerad
Unionen
Konflikt är inte den enda vägen att för att få igenom flexpensionen, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt. Unionen

På fredagen vände sig de båda fackförbunden till Arbetsdomstolen, AD, för att meddela att de vill ha en prövning av frågan om strejkrätten. Då har det gått nästan två månader sedan AD stoppade den planerade strejken som bland annat skulle ha slagit mot företag som SVT, Bilprovningen och stora teknikkonsulter.

- Ja, vi fortsätter tvisten, vi räds inte en prövning i AD, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

- Vi stänger inte någon annan väg genom att fortsätta, det finns inget som talar för att det skulle vara en nackdel för oss att göra det.

I april konstaterade AD att flexpensionen hör hemma inom tjänstepensionen ITP som omfattar alla privatanställda tjänstemän som jobbar på företag med kollektivavtal. Om det är tillåtet eller ej att strejka för att få igenom flexpension i de ordinarie avtalsförhandlingarna hänger därför på ITP-avtalet som slutits mellan centralorganisationerna PTK och Svenskt Näringsliv. Tillåter det strejk eller råder det fredsplikt? Eller annorlunda uttryckt: måste ITP-avtalet sägas upp för att strejk ska vara okej. På den punkten är avtalet oklart. Därför kunde AD i april inte slå fast att en strejk faktiskt skulle vara laglig.

För facken brådskar det med ett avgörande, nästa avtalsrörelse väntar runt hörnet och inleds redan under hösten. Säger AD nej till möjligheten att strejka måste de ha en annan strategi färdig för att driva igenom flexpensionen.

- Det här är inte enda vägen att säkerställa flexpensionen. Vi diskuterar och överväger andra lösningar parallellt, säger Martin Wästfelt.

En lösning som står till buds är då att säga upp ITP-avtalet. Men det är ett beslut som måste tas i PTK, och det skulle kunna innebära risker. Säger man upp ett avtal kan man aldrig vara säker på vad man får i stället. I sämsta fall skulle det kunna leda till att de framtida pensionerna försämras. En annan väg kan vara att tvärtom tydligt frigöra flexpensionen från ITP. Därmed skulle flexpensionen inte omfattas av fredsplikt i ITP-avtalet.

- Det finns alltid risker. Men vi känner i alla fall inte att vi äventyrar målet att få igenom flexpensionen för alla våra medlemmar genom att driva tvisten vidare. Frågan är viktig både för oss och övriga parter på arbetsmarknaden, dessutom vill vi ha ett yttrande från parterna som träffat ITP-avtalet, PTK och Svenskt Näringsliv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

Artikeln uppdateras under dagen.

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.