Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

AD avgör strejkrätt för flexpension

Unionen och Sveriges Ingenjörer vill att Arbetsdomstolen slutgiltigt avgör om det är tillåtet att strejka för flexpension. Skulle utslaget bli negativt kan det bli aktuellt att säga upp avtalet för tjänstepensionen ITP.
Niklas Hallstedt Publicerad
Unionen
Konflikt är inte den enda vägen att för att få igenom flexpensionen, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt. Unionen

På fredagen vände sig de båda fackförbunden till Arbetsdomstolen, AD, för att meddela att de vill ha en prövning av frågan om strejkrätten. Då har det gått nästan två månader sedan AD stoppade den planerade strejken som bland annat skulle ha slagit mot företag som SVT, Bilprovningen och stora teknikkonsulter.

- Ja, vi fortsätter tvisten, vi räds inte en prövning i AD, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

- Vi stänger inte någon annan väg genom att fortsätta, det finns inget som talar för att det skulle vara en nackdel för oss att göra det.

I april konstaterade AD att flexpensionen hör hemma inom tjänstepensionen ITP som omfattar alla privatanställda tjänstemän som jobbar på företag med kollektivavtal. Om det är tillåtet eller ej att strejka för att få igenom flexpension i de ordinarie avtalsförhandlingarna hänger därför på ITP-avtalet som slutits mellan centralorganisationerna PTK och Svenskt Näringsliv. Tillåter det strejk eller råder det fredsplikt? Eller annorlunda uttryckt: måste ITP-avtalet sägas upp för att strejk ska vara okej. På den punkten är avtalet oklart. Därför kunde AD i april inte slå fast att en strejk faktiskt skulle vara laglig.

För facken brådskar det med ett avgörande, nästa avtalsrörelse väntar runt hörnet och inleds redan under hösten. Säger AD nej till möjligheten att strejka måste de ha en annan strategi färdig för att driva igenom flexpensionen.

- Det här är inte enda vägen att säkerställa flexpensionen. Vi diskuterar och överväger andra lösningar parallellt, säger Martin Wästfelt.

En lösning som står till buds är då att säga upp ITP-avtalet. Men det är ett beslut som måste tas i PTK, och det skulle kunna innebära risker. Säger man upp ett avtal kan man aldrig vara säker på vad man får i stället. I sämsta fall skulle det kunna leda till att de framtida pensionerna försämras. En annan väg kan vara att tvärtom tydligt frigöra flexpensionen från ITP. Därmed skulle flexpensionen inte omfattas av fredsplikt i ITP-avtalet.

- Det finns alltid risker. Men vi känner i alla fall inte att vi äventyrar målet att få igenom flexpensionen för alla våra medlemmar genom att driva tvisten vidare. Frågan är viktig både för oss och övriga parter på arbetsmarknaden, dessutom vill vi ha ett yttrande från parterna som träffat ITP-avtalet, PTK och Svenskt Näringsliv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Arbetsgivarna vill slopa kortare arbetstid

Teknikföretagen vill ha bort alla överenskommelser om kortare arbetstid. De vill också se låga löneökningar. Idag växlade fack och arbetsgivare avtalskrav.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 19 december 2024, kl 10:08
Avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen.
Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid och vill se lägre löneökningar. Facken kräver 4,2% löneökning och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

I november krävde Facken inom industrin 4,2 procent i löneökningar nästa år. Arbetsgivarna kallade siffran ”fullkomligt orealistisk” och i dag kom Teknikföretagen som företräder majoriteten av alla teknikföretag med sitt motbud. Organisationen nämnde ingen procentsiffra, men vill se betydligt lägre löneökningar.

På en presskonferens under morgonen fokuserade Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, på de orosmoln som finns i omvärlden. Hon lyfte bland annat kriget i Ukraina, Donald Trumps utlovade handelshinder och den svaga ekonomin i flera EU-länder.

– Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och läget ser tufft ut i industrin.  Kostnadsutvecklingen måste vara hållbar på lång sikt.

Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid

På pressträffen medverkade också IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. De försvarar kravet på 4,2 procent i löneökningar.

Svensk industri står stark och då ska våra medlemmar, som bidrar till framgången, få ta del av den vinst man är med och bidrar till, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Han understryker att framtidsutsikterna för ekonomin inte är så dystra som arbetsgivarna försöker göra gällande.

– Det stämmer att vi befinner oss i en lågkonjunktur men det kommer att vända under 2025. I det läget när världskonjunkturen vänder uppåt igen har svenska företag en väldigt bra position. Det är inte sant att vi bara blickar bakåt och ska ha kompensation för minskad köpkraft som arbetsgivarna påstår, utan vi blickar framåt.

Facken kräver arbetstidsförkortning

I nästa års avtalsrörelse kräver facken dessutom kortare arbetstid, utöver de överenskommelser som slutits tidigare. Exakt hur mycket arbetstiden ska kortas har de ännu inte meddelat.

Arbetsgivarna är starkt kritiska till kortare arbetstid. Teknikföretagen tänker inte gå med på att arbetstiden sänks ytterligare och vill dessutom ha bort de överenskommelser som slutits i tidigare avtal.

Anledningen är diskussionen om att arbetstiden ska kortas med lagstiftning. Teknikföretagen vill ha en modell som gör att företagen inte behöver följa tidigare avtal om arbetstiden kortas via lag.

– Vi kan inte riskera att våra medlemsföretag får stå med förkortad arbetstid både genom lagstiftning och genom avtal. Därför kräver vi att överenskommelser om kortare arbetstid fasas ut eller avvecklas, säger Tomas Undin, Teknikföretagens förhandlingschef.

Enligt Teknikföretagen uppger hälften av deras större medlemsföretag att de skulle överväga att flytta utomlands vid en lagstiftad arbetstidsförkortning. 
– Och många av våra mindre medlemsföretag – med färre än 20 anställda – skulle behöva stänga butiken, säger Tomas Undin.

Arbetsgivarnas förslag möttes inte av några ovationer från fackligt håll.
Arbetsgivarna tar höjd för något som inte finns på bordet, det handlar om en utredning i en arbetsgrupp i ett parti (Socialdemokraterna red anm.) i Sveriges riksdag. Vi vill ge en tydlig signal att parterna tar ansvar i frågan om arbetstidsförkortning så vi får bort trycket från politiken, säger Peter Hellberg.

Jobb på obekväma tider ska ge ledighet

Förutom det gemensamma fackliga lönekravet på 4,2 procent presenterade fackförbunden egna frågor som de kommer att driva i nästa års avtalsrörelse. Unionen vill exempelvis att tjänstemän som jobbar eller har arbetsresor på obekväma tider ska kunna välja att ersättas ekonomiskt eller med ledig tid.

Unionen kräver ingen särskild satsning på de lägsta lönerna i avtalen – vad beror det på?

I normalfallet vill vi höja lägstalönerna med procenten men av och till ser vi att lägstalönerna halkat efter och då yrkar vi på sådana satsningar. Eftersom vi gjorde en sådan justering för två år sedan har vi inte gjort det den här gången, säger Peter Hellberg.

Avtalet som arbetsgivarna och facken inom industrin nu förhandlar om kallas Industriavtalet. Det är viktigt även för anställda i andra branscher eftersom avtalet blir normen för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

2025 års avtalsrörelse blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska förhandlas. Många löper ut 31 mars nästa år.

 

Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen
500 kollektivavtal ska förhandlas om 2025. Fack och arbetsgivare växlar avtalskrav. Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid, medan facken kräver 4,2% löneökning. Från vänster. Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.