Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vobba lagom med Vobbomatic

Vabruari är här. Månaden som toppar vab-statistiken. Eller kanske är det vobruari? Begreppet att ”vobba”, det vill säga att jobba samtidigt som man vabbar, myntades en gång av Unionen, sägs det. Bland medlemmarna är också vobbandet en vanlig lösning på dubbla krav. Därför fokuserar förbundet under februari på att hjälpa medlemmarna att vobba lagom.
Gabriella Westberg Publicerad 2 februari 2015, kl 10:49

Februari är den månad då flest är hemma med sjuka barn, och så har det varit sedan åtminstone mitten av 90-talet, enligt Försäkringskassan. I dag startar också Unionen en kampanj för att sätta gränser i ett gränslöst arbetsliv, och slippa multitaska.

Att hålla många bollar i luften är något alla småbarnsföräldrar tvingas bli mer eller mindre experter på. Särskilt om man samtidigt har ett krävande jobb med flexibla arbetstider.  Men multitasking är inte att rekommendera i längden. Det höjer nivåerna av stresshormonet kortisol och till och med förminska hjärnan, som Kollega rapporterat om förut.

- Vi vill inte vifta med pekpinnar och säga ”sluta vobba”. Det hjälper inte medlemmarna att skuldbelägga dem. Bättre att försöka underlätta den verklighet de befinner sig i, säger Nina Kullberg, som jobbar med Unionens varumärke på marknadsenheten.

Med tjänsten Vobbomatic kan vabbande föräldrar få hjälp att fokusera på en sak i taget genom att ställa in en tid på max 45 minuter för att svara på mejl eller delta i ett möte. Under tiden får det snörvlande barnet en lika lång film (eller fler) att titta på. För att föräldern inte ska lockas att jobba för mycket avslutas filmen med en animation som uppmanar barnet att avbryta förälderns jobbfokus.

Syftet med Vobbomatic, som är en del i en större kampanj och som tagits fram i ett samarbete med reklambyrån ANR BBDO, är att öka medvetenheten kring vabb/vobb och behovet av att sätta gränser på tillgänglighetskraven från både arbetsgivare och från sig själv.

- Stressforskaren Christin Mellner har myntat ett bra begrepp: gränskompetens. Det är vad det handlar om, säger Nina Kullberg. 

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.