Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Varför blir chefer destruktiva?

Alla usla chefer är inte psykopater från början. En del blir monsterchefer på grund av sin arbetsmiljö. Nu ska forskare luska ut hur man kan förhindra ledare från att hänge sig åt maktfullkomlighet och destruktivt beteende.
Johanna Rovira Publicerad 14 november 2018, kl 09:52
Illustration: Colourbox

Dåliga chefer kostar pengar och lidande – flera tidigare studier visar att medarbetare blir sjuka om chefen gråter, skriker eller bestraffar sin personal. Men det är heller inte nyttigt om cheferna är alltför passiva, visar forskningen.

Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet har nu fått 3,2 miljoner av AFA Försäkring för att kartlägga hur vanligt destruktivt ledarskap är och ta reda på varför chefer utvecklar dåliga beteenden som gör att personal far illa.

– Som psykolog och praktiker i grunden hoppas jag att kunskapen vi får fram kan ligga till grund för att utveckla åtgärder som organisationer ska kunna använda för att förebygga att de här typerna av ledarbeteenden uppstår, säger Susanne Tafvelin i ett pressmeddelande.

AFA Försäkring delar inte bara ut pengar till studier av onda chefer utan även av elaka virus och bestialiska bakterier. Mätning av hur de virus som orsakar vinterkräksjuka, influensa och luftvägsinfektion, överlever och sprids på arbetsplatser är ett annat forskningsprojekt som fått del av de 20 miljoner som AFA försäkring satsar  på forskning och utveckling för att förbygga ohälsa inom arbetslivet i årets tredje anslagsomgång.

Tre miljoner går till forskning bland annat om vilka kombinationer av antibiotika som ger bäst effekt mot multiresistenta bakterier.

3 600 000 kronor får ett forskningsprojekt som ska klura ut vad chefstäthet, administrativt stöd och tydliga mål spelar för roll för medarbetares arbetsmiljö. Projektet ska också undersöka vad som får personalen vilja att stanna kvar på arbetsplatsen och hur förutsättningarna påverkar de anställdas sjukfrånvaro.

Illustrationer: Colourbox

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].