Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Vad är arbetsglädje för dig, Soran Ismail?

Under tisdagen samlades medlemmar och förtroendevalda i Unionen region Stockholm på Oscarsteatern för att lyssna på komikern Soran Ismail. Kollega passade på att ställa några frågor innan han gick upp på scen.
Gabriella Westberg Publicerad 24 februari 2016, kl 14:20
Patrik Nygren
Komikern Soran Ismail talade om hur man bemöter någon man tycker är dum i huvudet, inför Unionenmedlemmar och förtroendevalda på Oscarsteatern i Stockholm. "Bra, tydlig, klok, intellektuell" var några av publikens omdömen efteråt. Patrik Nygren

Vad ska du prata om?
- Jag kommer att prata om rasism och etnicitet och om hur man bemöter någon som man tycker är dum i huvudet. Jag hoppas på att kunna så några frön av nya perspektiv. Det är det som är en komikers uppgift, att vända på invanda uppfattningar och ge nya perspektiv till hur man ser på saker och ting.

- Det ska handla om att utmana och orka vara öppen inför olika tankar och inte vara rädd för att ha haft fel. Särskilt för vuxna människor är det ofta svårt. Man håller fast i det man bestämt sig för en gång i tiden. Det blir enklast så.

Hur bemöter man någon man tycker är dum i huvudet?
- Genom att tala om sak, inte om person. Genom att förstå att man måste använda olika nycklar för att nå fram till olika personer.

Vad betyder arbetsglädje för dig?
- Att man tycker om sitt jobb. Jag tror inte att det är så många som gör det. Det är helt enkelt få förunnat. Känner man arbetsglädje ska man vara jävligt glad och tacksam. Då har man vågat satsa och hittat den rätta, som ett lyckat äktenskap ungefär. Det är inte så vanligt.

- Men ett jobb är ett jobb. Det är inte meningen att det ska vara kul. Många unga har inställningen att jobbet är till för personlig utveckling. Det är problematiskt. Jag läste någonstans att människor i snitt blir ekonomiskt oberoende från sina föräldrar i 30-årsåldern nu för tiden. Folk blir inte vuxna! Bortskämda barn!

Det kanske kan uppfattas som lite förmätet att någon som jobbar som komiker sedan 18-årsåldern säger att andra inte ska förvänta sig att ha kul på jobbet?
- Livet är inte rättvist. Alla kan inte bli proffsinstagrammare. Alltså, vi behöver vara villiga att skita ner händerna, att kavla upp ärmarna och göra det som måste göras. Man får ta det jobb man erbjuds. Har du möjlighet att satsa på dig själv och betala hyra och mat genom att göra det, så är det toppen! Men man kan inte kräva att få göra det.

Hur såg din väg ut, till att bli komiker?
- Jag var 18-19 år. Jag bodde hos mina föräldrar när jag var med i Parlamentet (TV-program).  Att satsa på att bli komiker innebar ingen risk för mig. Jag hade inga stora utgifter och lämnade ingen trygg anställning för att bli komiker. Jag tjänade så att jag klarade mig från början. Därför vågade jag satsa.

Har du jobbat med något annat än att vara komiker?
- Jag började som telefonförsäljare, dels för Cancerfonden dels med att sälja underkläder. Sedan när jag blev komiker blev jag också skådis, programledare, föreläsare.

Är du frilans eller anställd?
- Jag har varit egen företagare sedan jag var 19 år. Det är så det ser ut i den här branschen. Ska man bli världsklass får man sköta det själv.

Behövde du någon hjälp eller stöd när du startade eget?
- Det låter nog lite drygt, men nej. Eller, jag fick hjälp genom andra. Det är en liten bransch. Jag fick gig och lärde känna andra komiker och fick goda råd av dem: Vid de här summorna är det bra att ha revisor, vid de här summorna är det bra att skaffa AB. Så jag har aldrig behövt någon särskild ”starta eget-kurs”.

Är du med i facket?
- Nej, jag vet inte vad facket skulle kunna göra för mig.

Nu ska du upp på scen och vända perspektiv för Unionens medlemmar. Vad tror du att du kommer att få för reaktioner?
- Ingen aning! Det blir nog toppen. Alltså, jag vill inte göra er ledsna, men det är inget unikt med Unionens medlemmar. Det är vuxna, nyktra människor som sitter bekvämt. När man är ute och pratar med universitetsstudenter kan det bli lite skrikigt och gapigt, men det här blir nog en artig och trevlig publik.

Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.