Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionens ombud: Här är riskerna med hybridarbete

Arbetsmiljöarbetet kan bli sämre med ett fortsatt utbrett hemarbete. Det tror över hälften av arbetsmiljöombuden som Unionen tillfrågat.
Oscar Broström Publicerad 27 oktober 2021, kl 07:00
Shutterstock.
Det finns risker med hybridkontor, menar flera av Unionens arbetsmiljöombud. Shutterstock.

Efter ett och ett halvt år av rekommenderat hemarbete har restriktionerna hävts och kontoren är återigen öppna. Men samtidigt som många tjänstemän glatt återgår till arbetsplatsen, är det många som vill ha möjligheten att kombinera kontorsarbetet med att jobba hemifrån.

Det medför vissa risker, enligt Unionens arbetsmiljöombud. Fackförbundet har i en enkätundersökning ställt frågor om vilka orosmoln ombuden ser i ett kombinerat kontors- och hemarbete.

Bland annat svarar en majoritet (51 procent) av arbetsmiljöombuden att de tror att förutsättningarna för ett systematiskt arbetsmiljöarbete kommer att bli sämre med hybridkontor.

Läs mer: Hybridkontor – så får ni det att funka

”Risken stor att vi ser ökad ohälsa”

– Arbetsmiljöarbete handlar i första hand om att åtgärda problem innan de leder till ohälsa. Prioriteras inte arbetsmiljöarbetet och samverkan med arbetsmiljöombuden är risken stor att vi ser en ökad ohälsa med fler sjukskrivningar som följd. Arbetsmiljöarbetet måste följa med på distans, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i en kommentar.

Vidare svarar nästan hälften (43 procent) att en kombinerad arbetsplats kommer leda till att chefer får bristande förutsättningar att skapa en bra arbetsmiljö. Ungefär en av tre (36 procent) svarar att förutsättningarna för samverkan – det vill säga samarbete mellan fack och arbetsgivare – kan bli sämre.

–  Ett arbetsliv med ökade möjligheter till distansarbete har stora förutsättningar att förbättra arbetslivet för väldigt många, det ska inte leda till en sämre arbetsmiljö. Därför måste arbetsgivare och chefer prioritera arbetsmiljöarbetet, hitta nya samverkansformer och ta upp arbetsmiljöfrågorna på agendan i företagen och organisationerna, säger Martin Linder.

”Ta hjälp och stöd”

Andra svar som sticker ut: 74 procent tror på sämre ergonomi, 69 procent tror att det blir svårare att bygga gemenskap och 61 procent tror att fler kommer känna sig ensamma till följd av hemarbete.

–  Mitt bästa råd är att ta hjälp och stöd av Unionens arbetsmiljöombud och förebygga det som annars kan bli ett problem i framtiden, säger Martin Linder.

Läs mer: Många oroliga inför återgången till kontoret

Ombudens enkätsvar

Unionen frågade: Finns det övergripande risker du som arbetsmiljöombud ser med en kombination av distans- och hemarbete, om en sådan kombination skulle bli vanligare på arbetsplatser i stort?

Så här svarade arbetsmiljöombuden:

  • Bristande ergonomi i hemmet: 74 procent
  • Svårigheter att skapa gemenskap när några medarbetare finns på kontoret och några finns på distans: 69 procent
  • Ensamhet vid hemarbete: 61 procent
  • Sämre förutsättningar för ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete: 51 procent
  • Bristande förutsättningar för chefer att skapa en bra arbetsmiljö (avsaknad av kunskap, stöd, tid, mandat): 43 procent
  • Upplevelser av orättvisa kopplade till ledningsbeslut (exempelvis vem eller vilka som får jobba hemma): 36 procent
  • Sämre förutsättningar för samverkan: 36 procent
  • Arbetsgivare skär ner på kontorsyta: 32 procent
  • Ojämn arbetsfördelning mellan hem- och kontorsarbetande: 23 procent
  • Bristande digital arbetsmiljö: 19 procent
  • Annat: 7 procent
  • Nej, det finns inget som oroar mig. 6 procent.

Det var möjligt att ange flera svar. 835 arbetsmiljöombud fick undersökningen, varav 465 svarade.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.