Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Unionen: "Lägre tillväxt men ingen dramatik"

Svagare tillväxt, men god marginal till lågkonjunktur. Det spår Unionen i sin konjunkturprognos.
– Även om avmattningen kommer påverka svensk industri är förutsättningarna goda att det inte fortsätter nedåt, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.
Lina Björk Publicerad 14 november 2019, kl 09:43
Fredrik Sandberg/TT
Unionens fackklubbar tror på tillväxt inom handeln, bland annat tack vare satsningar på e-handel. På Bilden nätapoteket Apoteas lager i Morgongåva. Fredrik Sandberg/TT

Svensk ekonomi kommer att fortsätta att växa, men i lägre takt än under de senaste åren. Den svagare tillväxten beror i år inte på att industrin går sämre utan att vi bygger färre bostäder, både i storstadsregionerna och ute i landet. Det kan Unionen konstatera i sin konjunkturprognos, som presenteras under torsdagen.

– Nästa år tror vi att läget för industrin kommer att mattas av lite och att exporten inte kommer att öka lika mycket som i år. Men det balanseras av att både hushållskonsumtionen och offentlig konsumtionen ökar, säger Katarina Lundahl.

I konjunkturprognosen ingår även den så kallade Branschbarometern, där man frågat över 600 fackklubbar om vad de tror om framtiden. Inom industrin svarar klubbarna att stämningsläget är betydligt svagare än i våras, men då kommer man också från ett väldigt starkt läge.

– Klubbarna inom industrin tror på minskad orderingång och försäljning, men säger samtidigt att man kommer fortsätta att investera och ha en god lönsamhet. Vår bedömning är att branschen har tagit höjd för sämre tider och kan investera trots sämre tider.

Även inom tjänstesektorn har man is i magen enligt Branschbarometern. Framför allt inom handeln tror man på tillväxt av försäljning och vinster, men storsatsar också på ökade investeringar för att inta nya marknader som e-handel. Även på konsultbolagen är stämningsläget positivt, även om man inte tror på några nyanställningar men inte heller några uppsägningar.

Trots att konjunkturen mattas av tror Katarina Lundahl inte att det ska påverka avtalsrörelsen. Konjunkturer svänger upp och ner.

– Den här lägre tillväxttakten är ingen dramatik. Om små svängningar får spela roll så blir det slumpen som avgör vad löneökningstakten blir. Dessutom så förespråkar arbetsgivarna alltid att man ska växla ned löneökningstakten i sämre tider, men aldrig att man ska växla upp i högkonjunktur. Jag tror att både fackförbund och arbetsgivare inser att det är bra att löneökningarna är stabila över tid så att det inte förstärker konjunktursvängningar och man har pengar att konsumera för, säger hon.

Då svensk export inte kommer vara samma draglok för tillväxten nästa år får politikerna en extra viktig roll. Dels hoppas Unionen att några pengapåsar till Sveriges kommuner håller hjulen snurrande, då neddragningar i offentlig sysselsättning är en dålig kombination med en industri som haltar.

– Något politikerna också borde fokusera på är insatser för att få igång bostadsbyggandet. Och få på plats ett system för korttidsarbete likt det man har i Tyskland, för att vara väl förberedd på stökiga tider.

Bild: Pontus Lundahl

Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.