Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Unionen går på högvarv

Unionen växer som aldrig förr och barnsjukdomarna för det fem år unga förbundet tycks vara ett minne blott. Nu återstår utmaningen att ta hand om alla de nya medlemmar som värvas.
Susanna Lundell Publicerad 5 februari 2013, kl 14:42

Unionen har funnits i fem år och medlemmarna strömmar till som aldrig förr. Under förra året fick förbundet 60 000 nya medlemmar. Eftersom många samtidigt bytte arbetsplats och bransch försvann hälften så många till andra förbund. Ökningen av antalet medlemmar blev dock drygt 30 000 för 2012, en summa att vara stolt över och förundras över. Hur kan det komma sig att ett så nytt fackförbund lyckas värva så många nya medlemmar på så kort tid?

En förklaring kan vara att Unionen har satsat mycket pengar på marknadsföring. Detta i kombination med bistrare tider på arbetsmarknaden kan ha varit en bidragande del i att locka nya medlemmar. De tuffare ekonomiska tiderna kan också ha gjort att allt fler är måna om att ha en bra inkomstförsäkring om de skulle ha otur och bli av med jobbet.

Unionen är fortfarande ett nytt fackförbund, men de värsta barnsjukdomarna tycks vara förbi. Kollega har låtit Novus opinion göra en undersökning som visar att åtta av tio medlemmar upplever att de har blivit professionellt bemötta i sin kontakt med förbundet. Var sjunde medlem har haft kontakt med Unionen sedan förbundet bildades. Nästan hälften av dessa har fått rådgivning av något slag och var tredje har fått förhandlingshjälp. Totalt har drygt 1 200 medlemmar svarat på undersökningen.

De flesta medlemmar tycks också vara nöjda med förbundets bemötande. Tre av fyra tycker att de har fått hjälp när de har tagit kontakt med Unionen, medan var tionde inte tycker att de har fått den hjälp de har önskat.

Mer än var tredje medlem upplever att förbundet kan hjälpa dem om de får problem i arbetslivet. Ungefär lika många tycker att förbundet är en stark röst i samhällsdebatten.

Något nedslående är att endast var tredje instämmer i påståendet att Unionen kan påverka villkoren på deras arbetsplats. Här finns en utmaning under kommande är. Det är självklart så att den fackliga närvaron på den egna arbetsplatsen är a och o för medlemmarna. På arbetsplatser med egna klubbar ökar känslan av närhet till det egna förbundet och till snabbare hjälp vid frågor och funderingar om arbetsmiljö och lön i den egna vardagen.

En annan utmaning för förbundet blir att bli lika duktiga på att ta hand om de medlemmar som värvas, som man har varit på att värva fler. Självklart kräver fler medlemmar också mer av sitt förbund, framför allt i form av rådgivning och förhandlingshjälp. Om Unionen kan möta denna digra utmaning återstår förstås att se. Lyckas man kan förbundet bli en riktigt tuff tioåring med många strängar på sin lyra.

Ledare

Hur nära ska chefen gå i utvecklingssamtalet?

Nu är tiden för utvecklingssamtalen på många arbetsplatser. Men hur personliga ska de vara egentligen?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 13 februari 2024, kl 12:58
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Foto: Klas Sjöberg.

Så här års håller vi utvecklingssamtal. Följer upp tidigare mål och skapar nya samt listar behovet av kompetensutveckling. Men syftet är även att nå ökad arbetsglädje och då måste samtalet dessutom bli personligt. Det är inte alla bekväma med, att hamna i fokus. Man kan vara blyg. Eller motståndare till upplägget.

”Varför ska vi utvecklas hela tiden? Räcker det inte att vi gör det vi ska?” Ungefär så sa en medarbetare till mig för många år sedan. Bakom låg, tror jag, en önskan att ”få vara som man är”. 

Räcker det inte att vi gör det vi ska?

Ska chefer försöka ändra beteenden? Jag tycker att det finns något som skaver med det – vi människor är olika och det är bra. Ett korrigerande kan skapa en känsla av att inte duga. Å andra sidan påverkar vissa beteenden andras arbetsmiljö negativt och måste stävjas.

Som så mycket annat i ledarskapet är det en balansgång, och lätt att kliva fel. Jag tror ändå på att våga gå nära, för ibland är det först då de viktigaste sakerna uppdagas – som att någon innerst inne inte trivs i nuvarande roll eller är på väg mot överansträngning.