Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Unga står utanför a-kassan

Många unga står utanför det svenska trygghetssystemet. Sammanlagt är 230 000 personer under 30 år utan a-kassa, trots att de står inskrivna på arbetsförmedlingen.
Lina Björk Publicerad 9 maj 2014, kl 13:00

Unga har fått det kämpigare på flera punkter i det svenska trygghetssystemet, visar en granskning som Ekot har gjort. 2006 fick 46 procent av dem som var inskrivna på Arbetsförmedlingen a-kassa, men andelen har rasat under åren och förra året uppfyllde endast 19 procent kraven.

- Vi vet att det är få som kvalificerar sig till a-kassan av de arbetslösa. För att uppfylla arbetsvillkoret måste man i princip jobba halvtid under sex månader och det är tufft för nyanlända och ungdomar som inte har jobbat så mycket att få ihop de timmarna, säger Melker Ödebrink som är kanslichef på a-kassornas samorganisation, SO.

Kraven för att kvalificera sig till a-kassa har hårdnat med åren. Dels måste du uppfylla ett grundvillkor vilket består i att vara inskriven på Arbetsförmedlingen, aktivt söka arbete och upprätta en handlingsplan inom tre månader från att du blivit arbetslös. Dels finns ett arbetsvillkor, vilket innebär att du måste jobba minst 80 timmar varje månad under en sexmånaders period eller minst 480 timmar över en sexmånaders period. Dessutom finns det ett medlemsvillkor. Om du ska få pengar från Unionens a-kassa måste du varit medlem i kassan i minst 12 månader.

- Det är nästan aldrig medlemskravet som gör att människor faller bort, utan arbetsvillkoret. Vi har sett den här förändringen under många år. Arbetsvillkoret var generösare förut och gruppen utan ersättning mycket mindre, säger Melker Ödebrink.

För några år sedan ändrades även villkoren för studenter. Studerandevillkoret innebar att en nyexaminerad akademiker som var arbetslös i mer än 90 dagar fick grundersättning från a-kassan om den inte hittade ett jobb. Detta togs bort 2007.

Fakta

Andelen arbetslösa som fått a-kassa:
2006: 46
2007: 39
2008: 30
2009: 29
2010: 22

2011: 17
2012: 18
2013: 19

Antalet personer som fått a-kassa
2006: 164 351
2007: 109 890
2008: 77 410
2009: 95 608
2010: 74 066
2011: 54 990
2012: 59 780
2013: 62 401

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.