Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tidigare anställda begär Metro i konkurs

Tre Unionenmedlemmar som varit anställda på tidningen Metro kräver att bolaget försätts i konkurs. På så sätt hoppas de kunna få ut den lön de har rätt till.
David Österberg Publicerad 9 januari 2020, kl 14:58
Naina Helén Jåma/TT
De tidigare anställda är medlemmar i Unionen och företräds av förbundet i Stockholms tingsrätt. Naina Helén Jåma/TT

Förra året stod det klart att tidningen Metro, som delades ut gratis i Stockholm, Göteborg och Malmö, hade ekonomiska problem. Under våren blev omkring 30 personer uppsagda och tidningen slutade komma ut i pappersform. Ett tag fanns den på nätet och ägaren hade planer på att ge ut Metro i pappersform en gång i veckan, men så blev det aldrig. Till slut försvann också innehållet på tidningens hemsida.

Läs mer: Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House ansökte om rekonstruktion i slutet av mars. Sedan dess har rekonstruktionstiden förlängts i två omgångar. I december beslutade dock Svea hovrätt, efter begäran från Skatteverket, att rekonstruktionen skulle avbrytas. Metro har överklagat domen till Högsta Domstolen som ännu inte meddelat om de beviljar prövningstillstånd.

Nu har tre tidigare anställda begärt Metro i konkurs. De är medlemmar i Unionen och företräds därför av fackförbundet i Stockholms tingsrätt.

– De har lönefordringar som inte har betalats ut. Så fort rekonstruktionen upphörde var Metro skyldigt att omedelbart betala lönefordringarna, men gjorde inte det. Då är enda vägen att begära bolaget i konkurs för att kunna söka pengar i konkursboet och få del av den statliga lönegarantin. Den statliga lönegarantin täcker en viss period och ett visst belopp även under en rekonstruktion, men har inte täckt deras totala lönefordringar, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.

Läs mer: Så funkar lönegarantin

Den första konkursförhandlingen äger rum i Stockholms tingsrätt den 10 februari. Hur Metro ställer sig till begäran är oklart.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.