I början av 2000-talet stod Sverige, Nederländerna och Norge inför samma utmaning med extremt hög sjukfrånvaro. Sedan dess har både Sverige och Holland gjort om sina sjukförsäkringssystem, men valt olika vägar. Norge, som inte gjort några reformer, ligger kvar på samma höga nivåer.

Att Nederländerna tog en väg och Sverige en annan beror enligt Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, att länderna har helt olika system. I Nederländerna tvingas arbetsgivarna betala sjuklön för anställda i upp till två år. En modell som har gett effekt. Sedan slutet av 1990-talet har sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna minskat med 40 procent i Nederländerna. Det rapporterar Ekot.

Såväl de holländska facken som arbetsgivarna verkar nöjda med det nya systemet. Men Catharina Bäck tror inte på att förlänga företagens sjuklöneansvar, utan menar att nuvarande sjuklöneperiod är väl avvägd ur ett svenskt perspektiv.

– Vi har provat längre sjuklöneperioder även i Sverige, men det gör att man blir mer försiktig vid rekrytering. De som har en sjukdomshistorik har svårare att bli anställda om kostnadsansvaret blir för stort för arbetsgivarna, säger Catharina Bäck.

Särskilt riskabelt är det för småföretagarna. Catharina Bäck poängterar vikten av det högkostandsskydd för höga sjuklönekostander som infördes vid årsskiftet för att lätta bördan för just mindre arbetsgivare.

Till skillnad från det holländska systemet innebar reformeren av sjukförsäkringen i Sverige bland annat att man införde fasta bedömningstider, en bortre tidsgräns för sjukskrivning och striktare regler för förtidspensionering. En reform som enligt Catharina Bäck också gett resultat.

– Jag tycker att det är viktigt att värna den reformerade sjukförsäkringen med tanke på hur det har sett ut historiskt. Men sedan är det också otroligt viktigt att få till tidiga insatser.

Efter toppen i slutet av 90-talet låg sjukfrånvaron i Sverige på en rekordlåg nivå 2011, men har sedan dess ökat. För att få ner den på en ”stabil nivå” igen vill Svenskt Näringsliv att man tydliggör samverkan och informationsutbytet mellan arbetsgivare, vården och medarbetaren. Man har testat en samverkansmodell för tidiga insatser i pilotprojekt där man, enligt Catharina Bäck, fått ner både längden och mängden sjukskrivningar.

– Det är viktigt för att ta tillvara på den arbetsförmåga som finns trots sjukdom. Sjukskrivning i sig är inte alltid den bästa behandlingsmetoden.