Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Svårt att få gehör hos DO

I fjol avslutade Diskrimineringsombudsmannen, DO, 1 829 ärenden. Av dem valde myndigheten att driva 17 stycken till domstol, det vill säga mindre än en procent.
Lina Björk Publicerad 17 februari 2014, kl 12:35
DO
Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg. DO

Antalet anmälningar från personer som sig känt sig diskriminerade ökade förra året.  Sammanlagt fick DO in 1 827 ärenden, jämfört med 1 559 året dessförinnan . Av de ärenden som kom in utredde myndigheten ungefär en fjärdedel och gick vidare med 17 ärenden i domstol.  

Att DO fått in fler ärenden 2013 jämfört med 2012 beror till en viss del på en anmälan om diskriminering på grund av kön och etnicitet som SAS kabinpersonal lämnade in mot Unionen och sin arbetsgivare.  Eftersom personerna anmälde både fackförbundet och arbetsgivaren registrerades det som 218 ärenden.

Allra vanligast är att anmäla diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. På andra plats kommer kön strax före funktionsnedsättning.

För att DO ska driva ett ärende går man igenom ett antal kriterier. En fördel är om ärendet tangerar ett prioriterat område eller gäller en rättsfråga som inte har prövats i domstol.

Den vanligaste orsaken till att ett ärende avslutas är att DO beslutar att inte inleda en utredning, sammanlagt har 887 ärenden avslutats på det viset förra året. Vanligt är också att diskrimineringen är svår att bevisa eller att diskrimineringslagen inte går att tillämpa på ärendet.

Ytterligare en orsak är att det i första hand är facket som ska företräda sina medlemmar. En del av fallen som avslutades 2013 överlämnades därför åt facket.
 

Etnisk tillhörighet

 752

Funktionsnedsättning

 401

Kön

 492

Könsidentitet eller könsuttryck

 22

Missgynnande i samband med föräldraledighet

 43

Religion eller annan trosuppfattning

 108

Sexuell läggning

 28

Ålder

 256

Diskrimineringsgrund saknas/Okänd

 244

Totalt*

 2 346

 

Anmälan kan beröra flera diskrimineringsgrunder

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström