Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Spara till tidig pension

Många älskar jobbet och skulle känna sig vilsna utan det. Andra drömmer om att sluta arbeta långt före pensionen vid 65. Fast det går väl inte om man är normalinkomsttagare utan stor förmögenhet?
Publicerad 5 maj 2017, kl 15:16
Burk med mynt med texten pension.
Vill du sparka av dig skorna, luta dig tillbaka och gå i pension redan vid 55? Då krävs det en hel del uppoffringar. Foto: Johnér

I början av 2000-talet bestämde sig den 25-årige dansk-amerikanen Jacob Lund Fisker för att fortast möjligt bli ekonomiskt oberoende. Han var beredd att leva supersnålt och lägga undan 50–80 procent av sin inkomst.

Efter tre års idogt sparande vågade han köpa sina första obligationer och sedan några aktier. Vid 30 kunde han sluta lönearbeta, vilket han skildrar i sin blogg och bok Early retirement extreme. Hans grundtes är att det är enklare att nå ekonomiskt oberoende genom att minska utgifterna än genom att öka inkomsterna.

Få är kanske beredda att äta så mycket nudlar som Jacob gjorde. Men han sätter fingret på något ovanligt i vår konsumtionskultur. Nämligen att den som har en normalavlönad anställning ofta kan lägga undan mycket mer än de 5–10 procent som brukar ses som ett rimligt sparande.

Tanken på att tjäna säg 24 000 kronor i månaden (den svenska medelinkomsten efter skatt) och bara göra av med hälften kan kännas främmande. Blir inte livet otroligt tråkigt?

Nja, Jacob Lund Fisker blev snarare inspirerad av att tänka på den frihet som hans extremsparande skulle leda till. Då framstod resor, uteliv och prylar som onödiga förseningar på vägen.

Det talas om höjd pensionsålder. Om ett pensionssystem som i framtiden kanske inte håller för en åldrande befolkning. PPM är i gungning.

Samtidigt blir förskräckande många sjuka av jobbet. Går in i väggen. Är trötta på att snurra runt i ett evigt hämta-lämna-jobba-sova.

Ändå är det få som ifrågasätter den invanda modellen: Jobba till 65, helst lite till, och sedan gå i pension. De flesta ser inga alternativ. Man måste ju få in pengar varje månad. Eller?

Det är enklare att nå ekonomiskt oberoende med minskade utgifter än genom ökade inkomster

Svaret på frågan ”varför?” är för Jacob och andra extremsparare: Att ge sig själv valfrihet. Mellan att jobba hel- eller deltid. Kunna säga upp sig från ett jobb där man inte trivs. Eller pensionera sig när man vill.

Så hur gör man? Vilka summor behövs om man exempelvis vill sluta jobba tio år i förtid?

Det är förstås individuellt vad man har för kostnader och materiella krav på livet. I rutan nedan finns tre exempel. Vi har räknat på att spara en tredjedel av medelnettolönen i månaden. Det kan kännas svindlande mycket. Skulle det funka i ditt liv? Och hur får man sparpengarna att växa?

Spara till en snittpension

→ Genomsnittspensionen från 65 år är 17 000 kronor i månaden, 13 000 efter skatt.

→ För att gå i pension vid 55 med denna pension behöver du 1,6 miljoner skattade kronor.

→ Sparar du 8 000 kronor i månaden med noll procents ränta tar det dig 17 år att få ihop den summan.

→ Sparar du 8 000 kronor i månaden med 4 procents nettoavkastning tar det knappt 13 år. Du behöver alltså börja spara när du är 42 år.

Spara till en snittlön

→ Medellönen är 32 000 kronor i månaden, 24 000 efter skatt.

→ För att gå i pension vid 55 med denna lön behöver du 2,9 miljoner skattade kronor.

→ Sparar du 8 000 kronor i månaden med noll procents ränta tar det dig 30 år att komma dit.

→ Sparar du 8 000 kronor i månaden med fyra procents nettoavkastning så tar det dig 20 år. Du behöver alltså börja spara när du är 35 år.

Spara till en chefslön

Vill du få ut 30 000 kronor i månaden kommer du inte att hinna pensionera dig i förtid enbart genom att spara. De 3,6 miljoner som krävs för att täcka 10 inkomstfria år tar 38 år att få ihop om du sparar 8 000 kronor i månaden (0 procents ränta). Då har du nog passerat 61 och kan börja knapra på den vanliga pensionen i stället. Vid 4 procents avkastning tar det 23 år. Då behöver du börja spara när du är 32. Överväg aktier, fastigheter och andra investeringar.

Claes Hemberg, sparekonom på nätbanken Avanza, tycker att så pass mycket pengar bör investeras försiktigt. Förslagsvis i en billig global aktiefond.

– Max 0,2 procent i avgift. En bred globalfond kan avkasta kanske 5 procent per år. Lägg sparandet i ett ISK-konto så får du ner skatten och kan få ut kanske 4 procent netto, säger Claes Hemberg och exemplifierar med ett par fonder – Swedbank Robur Access Global eller Länsförsäkringar Global Indexnära.

Det kostar dig några magra decennier att kunna gå i tidig pension. Men lyckas du höja din avkastning några procentenheter går det förstås fortare.

I realiteten använder nog den som siktar på tidig pension en kombo av strategier: spara, investera, välja en billig livsstil och ta lite inhoppsjobb. Kanske självhushålla lite på marginalen, byta tjänster eller driva någon verksamhet som ger ett tillskott. Kanske byta till ett billigare boende. Eller sälja en bostad och få loss en reavinst.

Kanske också ta ut lite pension i förtid. Observera dock att jobbavhoppet kommer att minska den riktiga pensionen kraftigt (se "Faror & livbojar" i faktarutan nedan.)

En strategi med hängslen och livrem är att samla ett så stort kapital att det går att leva på enbart avkastningen. Då är du inte beroende av vad du får i vanlig pension efter 65, men måste starta tidigt. I ett räkneexempel på Avanzas hemsida med måttlig inkomst och måttligt sparande skulle det ta 37 år, det vill säga ett helt yrkesliv. Då finns å andra sidan kapitalet, 7 miljoner, kvar när du dör.

Att spara så mycket som en tredjedel av en normallön bygger på att man skärskådar sin livsstil och sin statusängslan. Står jag ut med att ha rostig bil, köksinredning från 70-talet och semestra i Närke – trots att jag har råd med bättre? Känns det okej att inte ha uppdaterade kläder, elektronik och prylar? Är familjen med på noterna eller blir det myteri och skilsmässa?

Å andra sidan, den som har en normal svensk inkomst och samtidigt kraft att stå emot vår konsumtionskultur har många tusenlappar att vinna. Och att räkna på det kostar inget! 

LÄS MER: På Pensionarsskattekalkylatorn kan du räkna ut skatten på olika pensionsbelopp.

Avanza finns en kalkylator där du kan laborera med olika sparbelopp, avkastningar och sparperioder. Sök på ”Avanza hur mycket kan ett månadssparande ge dig?” Sök även på ”Hur mycket krävs för att bli ekonomiskt oberoende?” så kommer du till Avanzas blogg i ämnet.

Lisbeth Lundahl

Plus & minus med att sluta tidigt

Fördelar:

  • Friheten.
  • Flexibiliteten. Även om du slutar arbeta ett tag så kan du börja igen senare.
  • Du kan orka jobba längre sedan. Att arbeta efter 65 har många fördelar. Låg skatt och mer pension. Där kan du hämta in en del av det du tappat.
  • Du kan ändå räkna med en viss lägsta nivå på pensionen om du blir berättigad till garantipension och bostadstillägg.

Nackdelar:

  • Sämre ekonomi här och nu.
  • Sämre pension.
  • Sämre försäkringsskydd. I många kollektivavtal finns bra försäkringsskydd om något händer.
  • Inga pengar om du blir sjuk.

Faror & livbojar
Att pensionera sig i förtid på egna sparpengar handlar inte bara om att försörja sig fram tills den vanliga pensionen börjar betalas ut. Det gäller också att ha koll på hur mycket denna urholkas av att du slutar jobba. Pensionsekonomen Kristina Kamp på webbportalen minpension.se illustrerar med ett exempel:

  • Om du som anställd tjänar 32 000 kronor i månaden och slutar jobba vid 55 år så går du miste om allmän pension plus tjänstepension på cirka 5 500 kronor i månaden, livet ut.
  • Om du i stället fortsätter att jobba lite grann och tjänar säg 10 000 kronor i månaden, kanske som egen företagare utan tjänstepension, så minskar pensionstappet till 4 200 kronor i månaden.
  • Men det finns också livbojar. Om du, när du fyller 65 år och plockar ut pengarna, har en allmän pension som ligger under cirka 11 000 kronor i månaden så kan du få lite extra pengar via garantipensionen.
  • Har du då inte en partner med bra inkomster och inte heller några betydande tillgångar (att äga huset man bor i räknas inte) kanske du även kan få bostadstillägg. Definitivt värt att kolla upp.
Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.