Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Sofie blev Årets IT-tjej

- Våga pröva! Och ju tidigare, desto bättre!
Det är Sofie Borck Janeheims bästa råd till kvinnor som funderar på att jobba i IT-branschen. I går kväll blev hon utsedd till Årets IT-tjej – ett pris som syftar till att få fler kvinnor att studera teknik och IT.
Anita Täpp Publicerad 16 mars 2017, kl 13:30
Kristofer Hedlund.
Sofie Borck Janeheim fick pris av Microsoft. Kristofer Hedlund.

Det råder fortfarande stor ojämlikhet inom IT-branschen. Förra året var bara drygt var fjärde anställd kvinna, vilket till och med innebär en försämring jämfört med för tio år sedan.

För att få fler kvinnor att söka sig till branschen har Microsoft sedan femton år delat ut priset Årets IT-tjej, där ett av kriterierna är att man ska brinna för jämställdhet.

I år föll valet på 24-åriga Sofie Borck Janeheim, som utbildar sig till civilingenjör och lärare inom informations- och kommunikationsteknik.

- Nu borde jag naturligtvis säga att det är IT-programmering, skämtar Sofie Borck Janeheim när hon får frågan om vad hon helst gör på fritiden.

- Men då tränar jag hellre på gym och spelar fotboll.

Varför blev just du årets IT-tjej?

- Det beror nog på  att jag har en unik bakgrund, att jag har både pedagogik och teknik med mig. Om man ska uppmana folk att börja jobba inom IT så måste man också lyfta dem över IT-barriären genom att vara pedagogisk och säga ”kom så visar jag hur man gör”.

En förutsättning för att få priset är att man brinner för jämställdhet.  Vad har du konkret gjort?

- Jag har engagerat mig i föreningen Hello world där vi jobbar med att väcka det digitala intresset hos barn. Vi ordnar programmeringsläger där hälften av deltagarna är tjejer. Sedan är jag också mentor för en gymnasietjej som jag hjälper med studierna och försöker vara en bra förebild för.

Hur kom du själv in i branschen?

- Eftersom jag tyckte väldigt bra om matte och fysik så började jag läsa fysik på KTH. Då ingår också en programmeringskurs och på den insåg jag att det var det jag ville hålla på med.

Varför är det ännu så få kvinnor inom IT?

- Framför allt för att det saknas kvinnliga förebilder. Innan jag började på KTH kände jag inte en enda kvinna som jobbar inom IT och visste inte ens att det var ett alternativ utan trodde att den som är duktig på matte och fysik alltid blir lärare. Men på en introduktionskurs hade jag en kvinnlig professor som lärare och hon var både duktig på fysik, matematik och IT och då tänkte jag att kan hon så borde jag också kunna.

Vad är ditt bästa råd till kvinnor som funderar på att jobba i branschen?

- Att man vågar pröva och ju tidigare desto bättre. Man kan exempelvis gå in på programmeringssidor på nätet och testa där. Exempelvis på codecademy.

Som vinnare ska du vara en förebild och en ambassadör för alla andra IT-intresserade tjejer. Hur ska du vara det?

- Genom att vara positiv och engagerad och visa att jag brinner för ämnet. Jag ser verkligen fram mot att träffa många tjejer och vara inspirerande för dem.

 Vem har du själv som kvinnlig förebild? 
- Min mamma som alltid har varit väldigt stöttande i allt jag har velat göra. Hon har också själv visat, genom sitt studie- och yrkesval, att man alltid kan byta bana och göra nytt.  Sedan har alla kvinnliga lärare och professorer på KTH imponerat och inspirerat. Om jag ska välja någon annan blir det Pia Sundhage som är en fantastisk och stark kvinna som alltid går sin egen väg.

Vilket är ditt drömjobb?
-
När jag är klar med mina studier nästa sommar ser jag fram emot att få jobba inom något roligt IT-bolag. Jag är sugen på att driva stora projekt som både involverar IT och kontakt med människor.

 

 

 

 

 

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström