Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Sociala krav vid upphandling faller mellan stolarna

Otydlighet i ansvarsfördelning och brist på systematik präglar landstingens IT-upphandlingar avseende sociala krav. Det saknas också kunskap om hur man ställer sociala krav. Det visar en rapport från TCO Development.
Gabriella Westberg Publicerad 22 september 2015, kl 12:47
Grupp av människor tar selfies med mobiltelefoner.
Faktorer som hög energiåtgång och kemiska substanser i kombination med kort livslängd gör att sociala krav prioriterats vid landstingens upphandlingar av IT-produkter som mobiler, laptops och bildskärmar. Ändå faller ansvaret för att kontrollera att kraven efterlevs ofta mellan stolarna, visar TCO Developments undersökning. Foto: Bullit Marquez/TT

Landstingen är jättestora upphandlare av IT. Sammanlagt lägger de 21 landstingen runt 120 miljarder kronor per år i olika upphandlingar - däribland IT – vilket motsvarar cirka 12 000 kronor per person och år, av skattepengar.

Mobiltelefoner, laptops och bildskärmar kräver hög energiåtgång vid tillverkning, har kort livslängd och innebär ofta hälsovådliga kemiska utsläpp vid både tillverkning och sluthantering. Det är faktorer som har bidragit till att landstingen pekat ut just den produktgruppen som prioriterad vad gäller sociala krav vid upphandling.   

Sociala krav kan vara att kräva kollektivavtalsliknande villkor för tillverkarna, att man följer ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet och FN:s barnkonvention, mot barnarbete.

Nyligen visade regeringens utredare Niklas Bruun att dåliga arbetsförhållanden förekommer allt för ofta på företag som vunnit upphandlingar och att anställda ibland inte ens fått minimilön. Utredaren föreslår att upphandlande myndigheter ska kunna ange villkor för lön, semester och arbetstid i kontraktet liksom krav på exempelvis försäkringar i nivå med kollektivavtalens. 

Men TCO Developments undersökning av landstingens upphandlingar visar att även om det ställs sociala krav saknas det metoder och systematik för att kontrollera att kraven följs, samt att det i många fall är oklart vem som har ansvar för frågan. I de fall där det uppmärksammats att de sociala kraven inte följs är det också ytterligt ovanligt att ett samarbete avbryts.

21 landsting fick svara på TCO Developments enkät, elva valde att delta i undersökningen, däribland de tre storstadsregionerna som också är de största inköparna av IT.

Sex av elva landsting svarade att det finns ett politiskt beslut att sociala krav ska ställas vid upphandling av IT. Endast ett av elva landsting har gjort kompletterande stickprovskontroller för att säkra att leverantörer uppfyller uppsatta sociala hållbarhetskrav under kontraktets hela livslängd.

”Svenska skattemedel kan då bidra till oacceptabla arbetsvillkor för dem som tillverkar IT-produkter, trots goda intentioner”, heter det i rapporten.

Ett av problemen är att kunskapen om hur man ställer sociala krav i upphandling är begränsad, det saknas både forskning och metodutveckling, skriver TCO Development och föreslår att landstingen inleder samarbeten med högskola och universitet, med industrin och med andra aktörer som tredjepartscertifieringar.

TCO Development rekommenderar

  • Samarbeta med industrin, högskola och universitet för att utveckla metodik
  • Förtydliga ansvaret för att sociala krav följs
  • Avsätt resurser för uppföljning
  • Samarbeta med oberoende tredjepartscertifieringar.
Anställningsvillkor

Osäker anställning kan leda till för tidig död

Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
David Österberg Publicerad 14 september 2023, kl 06:30
En man håller sig för huvudet framför sin dator. Oskarp bild.
Ett kollektivavtal och en fast anställning kan minska risken att dö en för tidig död. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.

– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.

Låg lön dålig för hälsan

En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.

– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.

Svårare att få lån

En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.

– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.

I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.

Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.