Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Smart ljussystem håller sömnhormon i schack

Så här års upplever många på dessa breddgrader att livsgnistorna sipprar ut och tröttheten tar över. Men om bara några år kan det finnas bot mot novemberdippen. Forskare i Lund smider planer på hur vi ska få rätt ljusdos som gör oss pigga och alerta även under den solförgätna årstiden.
Johanna Rovira Publicerad 21 november 2014, kl 13:35
Anders Wiklund/TT
Gå ut! Även om det inte ser så inbjudande ut. Under vintermånaderna är det viktigt att få i sig sina ljustimmar. Åtminstone tills Thorbjörn Laike och hans kollegor blivit klara med sitt artificiella sömnhormon-kontrollsystem. Anders Wiklund/TT

När väckarklockan blir ditt största hatobjekt och blotta tanken på att pallra dig iväg för att genomlida ännu en arbetsdag känns oöverstiglig beror det på att mörkret lurar tallkottskörteln att läcka ut sömnhormon i din redan ledbrutna kropp. Hormonet gör oss tröttare och håller oss paradoxalt nog vakna längre om kvällarna.

I normalfallet, det vill säga under sommarhalvåret eller i länder med mer mänskliga ljusförhållanden, ställs vår inre klocka rätt morgonen efter att du attackerats av sömnhormon.

- Den mörka årstiden är besvärligt för oss som bor så långt från ekvatorn, säger Thorbjörn Laike, professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet, som bedriver forskning inom området ljusets icke-visuella effekter.

- Det är mörkt när vi går till jobbet. Vi sitter inne på jobbet större delen av dygnets ljusa timmar och sitter du mer än två meter från ett fönster får du inte tillräckligt med dagsljus för att blockera sömnhormonet.

Thorbjörn Laike och hans kollegor har därför äskat och fått fem miljoner för att ta fram ett system för att på artificiell väg hålla sömnhormonet i schack. Personer ska utrustas med sensorer som mäter hur mycket kvalitativt dagsljus de får under dagen. Informationen skickas sedan via mobilen till ett system med artificiellt ljus i försökspersonens hem.

- Nästa morgon får du mängden ljus du behöver för att ställa din biologiska klocka rätt. Ett skäl är att skapa bättre förutsättningar så att vi sover bättre. Dessutom sparar vi energi eftersom dioderna vi använder drar mindre än vanliga glödlampor och systemet släcker ner lamporna när du går ut ur rummet.

Bor man tillsammans med andra som ska upp vid olika tidpunkter kommer systemet att känna av vem som är i badrummet, om det är där man får sin ljusdos.

- Om man bor ihop med någon som till exempel är skiftarbetare och har helt olika dygnsrytmer kan det bli bekymmersamt, men vi har precis fått medel till att titta på det också, säger Thorbjörn Laike.

Ljuskorrigeringsprojektet ska vara klart 2017 och först därefter kan systemet finnas tillgängligt för gemene man. I väntan på det finns det andra sätt att hålla sömnhormonet i schack, enligt Thorbjörn Laike.

- Vistas utomhus 20-30 minuter varje förmiddag. Trots att det är mulet får vi 5-10 gånger så mycket ljus ute som inne även om vi har lampor tända. Och undvik att använda läsplatta på kvällen. Ljuset från en skärm så nära ansiktet är absolut inte bra om man har sömnbesvär, säger Thorbjörn Laike.

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.