Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Sjuktopp efter jul

Efter julhelgerna ökar de långvariga sjukskrivningarna till följd av psykisk ohälsa med över 50 procent. Topparna har varit återkommande varje år under det senaste decenniet. Det visar siffror från AFA Försäkring.
Petra Rendik Publicerad 11 januari 2017, kl 14:46
Colourbox
I början av januari varje år ökar antalet godkända sjukfall på grund av psykiska diagnoser med 56 procent. Colourbox

Mönstret upprepar sig varje år. I början av januari ökar antalet godkända sjukfall på grund av psykiska diagnoser med 56 procent. Samma sak i augusti efter semestern, sjukskrivningarna blir betydligt fler, om än inte lika många som efter jul. Under våren och försommaren minskar däremot sjukfallen, enligt den sammanställning som AFA Försäkring har gjort.

– Varför sjukfallen toppar efter semestrarna kan vi bara spekulera i och det vill jag helst inte göra. Det kan finnas många anledningar. Men tydligast är det hos lärarna som står för 20 procent av alla sjukfall efter jul och sommar, säger Thomas Åkerström, analytiker på AFA.

Motsvarande statistik för hur det står till hos privata tjänstemän är svårare att hitta. Alecta, som betalar ut ersättning vid längre sjukskrivning till Unionens medlemmar, har inga siffror som visar på toppar efter just semestrar. Däremot kan de se en säsongsmässig nedgång av långa sjukskrivningar under sommaren.

– Men vi har inte tittat på vilka diagnoser det handlar om eller orsaken till nedgången, säger Johan Andersson, presschef på Alecta.

Inte heller Unionen har statistik över hur sjukfallen är fördelade över året, men sjukskrivningar har ökat bland tjänstemännen i samtliga branscher på den privata arbetsmarkanden. Det visar Unionens rapport ”Hur sjuka är tjänstemännen?” från i höstas.

Läs mer: Unionen oroas av höga sjuktal

– Det är alarmerande nog att sjukskrivningarna ökar, när på året sjukfallen inträffar tycker jag är mindre intressant, säger Stina Jakobsson, utredare på Unionen.

Om det är så att de längre sjukfallen ökar efter jul och sommar så tror Stina Jakobsson inte att det behöver bero på just ledigheten.

– Eftersom det rör sig om sjukskrivningar som är längre än 90 dagar så är det osannolikhet att det är julen som är den utlösande faktorn. Jag tänker att man helt enkelt tar itu med att ansöka om ersättning först när semestern är slut.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.