Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Ofta sjuk? Så slipper du karensdagen!

En kronisk sjukdom kan svida hårt ekonomiskt. Trots att otaliga lider av migrän, reumatism och andra sjukdomar som kommer i skov, känner de flesta inte till att de både kan slippa karensdagen och öka sina chanser på arbetsmarknaden.
Johanna Rovira Publicerad 12 maj 2015, kl 12:45
André De Loisted
Malin Lundmark är grafisk formgivare och lider av migrän. Hon fick reda på högriskskyddet av en ren slump. André De Loisted

Att under anställningsintervjun ärligt erkänna att du lider av en sjukdom som innebär att du kommer att vara borta från arbetet en hel del, ökar knappast dina möjligheter att få jobbet. Såvida du inte samtidigt påpekar att din eventuella frånvaro inte kommer att kosta arbetsgivaren ett öre.

– Särskilt högriskskydd infördes samtidigt som karensdagen just för att skydda anställda som är borta mycket från jobbet. Det kan fungera som inträdesbiljett när man söker nytt jobb och ska för­hindra att arbetsgivare undviker att anställa personer med frekvent sjukfrånvaro, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

Alla som är sjuka tio gånger under tolv månader slipper fler karensdagar under resten av perioden, det kallas allmänt högriskskydd. Med särskilt högriskskydd slopas karensdagen helt och arbetsgivaren slipper betala sjuklön. För att få det särkskilda skyddet måste sjukdomen vara väldokumenterad och läkare bekräfta att du kommer att vara borta från jobbet mer än tio gånger närmaste året.

Högriskskyddet beviljas ett eller i vissa fall två år i stöten. Har du väl fått det så spelar det ingen roll varför du är sjukfrånvarande – du slipper karens oavsett om du är hemma på grund av din sjukdom eller på grund av exempelvis magsjuka. Det gör heller inget om du är sjuk sju gånger i stället för tio.

Trots att det finns hundratusentals som lider av sjukdomar som uppfyller kriterierna är det bara knappt 8 500 som har fått det särskilda högriskskyddet beviljat. Både Försäkringskassan och Migränförbundet menar att det beror på att folk inte känner till att skyddet existerar.

– Vi har i vår kampanj ”Erkänn migrän” ställt krav på Försäkringskassan att bättre förmedla information om högriskskyddet, säger Helena Elliot på Migränförbundet.

Och Cecilia Udin på Försäkringskassan säger att man inte har marknadsfört det särskilda högriskskyddet tillräckligt även om man för ett år sedan tog fram ett informationsmaterial som riktar sig både till arbetsgivare och de som kan ansöka om förmånen.

– Det går naturligtvis alltid att göra mer. Men vi kan inte informera de berörda direkt eftersom vi inte ser den korta sjukfrånvaron där arbetsgivaren betalar sjuklönen. Det är framför allt arbetsgivarna som borde känna till att skyddet finns och hänvisa anställda att söka, säger hon.

Malin Lundmark är grafisk formgivare och lider av migrän sedan tidiga tonåren. Hennes anfall kan komma tätt, ibland så ofta som två, tre gånger i veckan. Hälften av gångerna kan det hjälpa med mediciner i form av injektioner och att lägga sig i ett svalt, tyst rum. Andra gånger blir anfallen så kraftiga att hon är utslagen i dagar.

– När jag är stressad riskerar jag att hamna i en ond cirkel där jag får migrän vid minsta lilla förändring.

När Malin Lundmark fick erbjudande om jobb på en liten reklambyrå talade hon frankt om att hon led av sjukdomen. Då kände varken hon eller arbets­givaren till särskilt högriskskydd.

– Eftersom det var ett litet företag, med få anställda, slog det hårt mot arbetsgivaren när jag var hemma. Någon period var jag borta ofta och då var det tufft att ringa och säga att nu är jag sjuk igen.

Av en ren slump fick hon reda på att skyddet fanns.

– När jag fick högriskskyddet beviljat slapp jag ha dåligt samvete över att vara en ekonomisk belastning för företaget. Det gjorde att jag kände mig lugnare. Anfallen blev inte färre, men kortare.

– I samma veva fick jag insikt om att det här är en del av mitt liv, det är bara att acceptera, säger Malin Lundmark.

Egenföretagare

Egenföretagare som har valt en eller sju karensdagar kan också få sjukpenning från första dagen med stöd av bestämmelserna om särskilt högriskskydd. Det kan däremot inte de egenföretagare som valt karenstid på 14, 30, 60 eller 90 dagar. Som aktiebolagsdelägare så har man rätt till särskilt högriskskydd om man är anställd i aktiebolaget.

Sjukförsäkring

Hur mycket orkar en sjuk?

Kan du lägga en timme i månaden på ideellt arbete så kan du jobba. Så resonerade Försäkringskassan och nekade synskadade Maria Wilhelmsson sjukersättning.
Lina Björk Publicerad 8 september 2022, kl 06:10
Maria Wilhelmsson står i sitt kök
Att jobba ideellt en timme i månaden går inte att jämföra med ett jobb, anser Maria Wilhelmsson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Maria Wilhelmson har en grav synskada och ser ungefär sju procent. Det gör att hon har svårt att jobba heltid i sitt jobb som administratör, eftersom koncentrationen framför datorn gör henne väldigt trött. Hon sökte därför sjukersättning för 25 procent.

– Jag har försökt att jobba heltid förut men det går inte. Det finns ingenting kvar av mig när arbetsdagen är slut.

Till en början såg allt ut att gå vägen hos Försäkringskassan. En handläggare ringde upp och ställde kompletterande frågor om jobbet och eventuella bisysslor. Maria Wilhelmson berättade att hon inte hade några bisysslor, men kom sedan på att hon engagerar sig i Synskadades Riksförbund en timme i månaden.

– Jag sitter i en festkommitté som anordnar tre fester om året. Jag har ingen lön för arbetet och det är helt kravlöst. Skulle jag inte må bra så kommer jag helt enkelt inte. Jag kunde inte tänka mig att det skulle påverka min möjlighet att få sjukersättning.

Men det gjorde det. Försäkringskassan likställde engagemanget i Synskadades Riksförbund med jobb. Och bedömningen blev att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt.

– Jag blev så ledsen. Det ideella engagemanget ger mig så mycket. Jag blir uppdaterad på vad som händer, får träffa andra synskadade i samma situation och känna mig värdefull utan att det ställs höga krav på mig. För mig är det inte ett jobb.

Svårt att ha hobby och sjukersättning

Maria Wilhelmsson avsade sig uppdraget med festkommittén för att få vardag, jobb och ork att gå ihop. Trots det har hon ännu inte fått godkänt för ersättningen. Ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Hon jobbar i dag 75 procent.

Hon är dock inte ensam om att ha fått sin sjukersättning eller sjukpenning nekad på grund av bisyssla.

Under hösten blev den utredning som regeringen tillsatt för att titta på sjukförsäkringen klar. Där riktade ideella föreningar starkt kritik mot försäkringssystemet då personer med sjukersättning inte vågar engagera sig i fritidsaktiviteter eller ideella uppdrag av rädsla för att få sin ersättning nedsatt eller indragen.

Regelverket kritiseras också för att vara snårigt och inte ge någon klarhet i vad som ska räknas som fritidssyssla och ideellt arbete.

– Jag förstår att det finns begränsningar, det är helt rimligt. Såklart ska man inte kunna jobba i andra verksamheter samtidigt som man får sjukersättning. Men en timme i månaden utan lön och krav, där någonstans måste väl ändå gränsen gå? säger Maria Wilhelmson.

Utredningen föreslår att den som får sjukersättning, alltså det som tidigare kallades förtidspension, ska ha rätt att arbeta ideellt 10 timmar per vecka utan att ersättningen dras in. Något beslut är ännu inte fattat. Frågan bereds i Regeringskansliet.

– Det här är en viktig fråga för väldigt många. Personer med funktionsnedsättningar måste också kunna hålla på med en hobby för att förbättra sitt mående utan att straffas för det. Att få träffa andra människor och känna ett värde kan ju i längden göra en friskare, vilket betyder att man kan komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Wilhelmson.

Om aktiviteten ökar i tid kan den betraktas som arbete

Försäkringskassan ska alltid göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet både när det gäller sjukersättning och sjukpenning.

– Generellt sätt kan man säga att reglerna tolkas hårdare när det gäller sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

– Men viktigt är att titta på individen, eftersom två personer kan ha samma sjukdom men helt olika sjukdomsbild och mående.

Vid både sjukpenning och sjukersättning finns det möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening, eller utföra en hobby. Saker som du skulle gjort utanför din arbetstid i normala fall. Men vid bedömningen av arbetsförmågan ska förmågan att utföra sådana aktiviteter vägas in.

En timme i månaden utan lön och krav, där måste väl ändå gränsen gå?

Terese Östlin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

– Om du trots din sjukdom kan utföra aktiviteter som får dig att må bra är det positivt, säger hon.

– Till en början kanske det handlar om att passa tider, vara social och träffa andra människor, vilket i längden kan förbättra ditt mående så att du kan komma tillbaka till jobbet. Problemet uppstår om aktiviteten är av sådan art eller omfattning, så att den kan jämställas med arbete.

Gränsfall kan exempelvis vara aktiviteter som påminner om ditt ordinarie jobb, att du börjar tjäna pengar på din hobby eller att du är med i tävlingssammanhang som upptar en större tid av fritidsaktiviteten.

Undviker personer fritidsaktiviteter av rädsla att bli av med sin ersättning?

– De gånger som det blivit fel handlar det nog ofta om att informationen inte nått fram i tid, eller att vi inte haft en diskussion om vad som gäller, säger Andreas Pettersson.

– Sedan finns det fall där man haft sjukersättning under flera år och blivit bättre, börjat ägna sig åt en hobby men inte tänkt på att anmäla det till myndigheterna.

Man ska anmäla till Försäkringskassan om det uppstått någon förändring som skulle kunna påverka rätten till ersättning.

– Om du känner dig osäker på vilka aktiviteter som du kan utföra när du får ersättning från Försäkringskassan kan du alltid prata med din handläggare. I de flesta fall brukar det inte vara något problem, så jag tycker inte att folk ska känna sig oroliga, säger Terese Östlin.

Sjukersättning och sjukpenning

• Om du tillfälligt inte kan arbeta för att du är sjuk kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Den betalas ut på antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

• Sjukersättning kan du få om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig mer kommer att kunna arbeta. Tidigare kallades den för förtidspension och betalas likt sjukpenningen ut på 25,50,75 eller 100 procent.

• Sjukersättningen kan omprövas med några års mellanrum.

Sjukförsäkring

Yogade en gång i veckan – sjukersättning drogs in

Det är okej att syssla med fritidsaktiviteter samtidigt som du får pengar från Försäkringskassan. Men innebär hobbyn en inkomst eller upptar för mycket tid kan ersättningen äventyras.
Lina Björk Publicerad 8 september 2022, kl 06:05
Kvinnor gör yoga.
Kvinnan yogade en gång i veckan, då drogs sjukersättningen in. Foto: Shutterstock

Enligt Försäkringskassan är det inte fritidsaktiviteten i sig som avgör om du har rätt till sjukersättning eller sjukpenning samtidigt som du utövar en hobby, utan snarare i vilken omfattning du orkar med den. Men reglerna är luddiga och gränsen inte knivskarp.

Här är fem exempel där kassan tagit bort ersättningen för anställda som ägnat sig åt aktiviteter på fritiden.

Red som rehab

Kvinnan levde med ihållande och svår smärta efter en olycka 2015. Som en del i sin rehabilitering red hon under kortare stunder. Ibland deltog hon också i tävlingar, vilket hon ansåg mer kunde jämställas med ett fritidsintresse än ett jobb. Försäkringskassan tyckte dock att det visade att hon var arbetsför och krävde tillbaka den sjukpenning som betalats ut.

Kvinnan överklagade till kammarrätten som gick på Försäkringskassans linje. De ansåg att hon både borde ha anmält ändrade förutsättningar och förstått att det inte går att förena ridtävlingar med utbetalad sjukpenning. Rätten var dock inte enig om domen.

Startade kennel under manisk period

Kvinnan som led av bipolaritet var manisk i vissa perioder och deprimerad under andra. I en manisk period startade hon en kennel som registrerades som hobbyverksamhet av Skatteverket. Hon orkade dock varken ta hand om de hundar hon köpt in eller avla några nya kullar och verksamheten gick med stor förlust.

Trots att en överläkare i psykiatri beskrev hennes handlande under maniska perioder som oövertänkta och att de saknar ändamål ansåg Försäkringskassan att kvinnan jobbade samtidigt som hon fick sjukpenning och alltså hade en arbetsförmåga. De begärde tillbaka 222 0000 kronor i utbetald sjukpenning.

Efter ett överklagande fastslog Förvaltningsrätten att kvinnan skulle betala 130 000 kronor av summan då hon inte varit helt vid sina sinnes fulla bruk när hon startade kenneln.

Klippte hundar som terapi

Nästan 800 000 kronor i återkrav. Det blev notan för en kvinna i Stockholm som åtog sig att klippa hundar medan hon var sjukskriven.

Det var hennes man som startade firman, i syfte att hans fru skulle bryta isoleringen i hemmet och känna motivation att ta sig ur sängen. Arbetet gick långsamt och hon kunde i sin takt bekanta sig med hundarna och samtidig få dagarna att gå, något som hon liknade vid terapi.

Hon satt också med som ledamot i en styrelse för hundfrisörer, något Försäkringskassan ansåg visade att hennes arbetsförmåga var större än hon hade uppgett. De begärde därför tillbaka den sjukpenning hon fått under tiden firman funnits till.

Efter en överklagan stod det klart att Förvaltningsrätten gått på Försäkringskassans linje.

Yogade en gång i veckan

Tidigare hade du rätt att pröva dig fram och arbeta om du ansökte om så kallad steglös avräkning från Försäkringskassan. Kvinnan som var yogainstruktör, men var sjukskriven på grund av stress och ångest, meddelade kassan att hon ville testa att starta ett företag och utföra yogaträning och massage en gång i veckan. Hon frågade också om uppstarten skulle påverka hennes sjukersättning och hur mycket hon i så fall fick jobba. Hennes vänner skötte hemsida och allt administrativt och hon fick intrycket att om företaget gick med minus fanns det ingen inkomst att rapportera in till myndigheten.

Det visade sig dock inte stämma. Yogainstruktörens sjukersättning drogs in till hälften eftersom hennes arbetsförmåga ansågs förbättrats. Kvinnan orkade dock varken utföra yoga eller massage under någon längre period och fick lägga ner företaget.

Men Försäkringskassans beslut stod fast och när det överklagades till Kammarrätten tog de samma beslut.

Anonym tipsade om politiska uppdrag

Mannen sjukskrevs i maj 2017 på grund av ständiga ryggsmärtor. I maj startade dock Försäkringskassan en utredning efter att en anonym tipsare berättat att han hade uppdrag som politiker i Hallands kommun och därför inte borde ha rätt till ersättning från myndigheten.

Mannen satt som ledamot kommunfullmäktige och tre nämnder, vilket innebar möten och en viss förberedelse för att kunna diskutera de frågor som togs upp. Försäkringskassan ansåg också att restiden till mötena skulle ingå i den samlade bilden av hur mycket mannen hade jobbat och begärde tillbaka sammanlagt 160 000 kronor i felaktig utbetalning.

I snitt handlade det om två sammanträden i månaden med varierande längd. Mannen blev skjutsad till och från mötena då han inte orkade ta sig dig för egen maskin.

Kammarrätten valde att gå på mannens överklagan och han slapp betala tillbaka pengarna.

Tränade freestyleåkning 

Mannen som var freestyleåkare skadade sig i en krasch 2011. Det som begränsade honom efteråt var inte den fysiska tröttheten utan den psykiska. Han fortsatte därför träna efter ork och vilade mycket.

I sina rehabiliteringssamtal med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen var han helt öppen med att han tränade. Försäkringskassan startade dock en utredning och kom fram till att mannen hade god både fysisk och psykisk arbetsförmåga och begärde tillbaka närmare 300 000 i utbetald sjukpenning och rehabiliteringsersättning.

Efter överklagande slog även Förvaltningsrätten fast samma sak.

Vaga regler om fritidsaktivitet

Det här gäller vid ersättning från Försäkringskassan i samband med fritidsaktiviteter:

• Fritidsaktiviteter som en yrkesverksam person i normalfallet utövar på sin fritid, exempelvis deltagande i föreningslivet eller kursverksamhet, påverkar inte rätten tillsjukersättning.

• Om fritidsintressen växer i sådan omfattning att de mer är att jämställa med förvärvsarbete eller näringsverksamhet kan de påverka rätten till sjukersättning.

• Omfattningen av aktiviteterna, och vilken nivå av sjukersättning som övervägs, avgör på vilket sätt rätten till sjukersättning påverkas.

Källa: Försäkringskassan