Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Satsningar ska vända ohälsan

När det systematiska arbetsmiljöarbetet blir sämre ökar också ohälsan. I dag anser vart fjärde arbetsmiljöombud att den psykosociala arbetsmiljön är dålig, visar en undersökning från Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad 8 december 2016, kl 08:30
Anders Wiklund/TT
Snart vänder det, säger Unionens arbetsmiljöexpert Daniel Gullstrand. Anders Wiklund/TT

Arbetsmiljöbarometern har gjorts under en rad år. Efter 2012 föll ombudens betyg av det psykosociala klimatet kraftigt. Det raset håller fortfarande i sig. Jämfört med i fjol visar årets barometer inte på några större förändringar. Fortfarande ger omkring 25 procent av ombuden negativt betyg åt den psykosociala arbetsmiljön, medan 40 procent ger positivt betyg.

Att det blivit en tuffare psykosocial miljö ute på arbetsplatserna syns också av den statistik som Unionen publicerade i början av veckan. I rapporten Hur sjuka är tjänstemännen? visade man att antalet långa sjukfall i vissa av Unionens branscher mer än fördubblats under de senaste sju åren.

Att försämringen för den psykosociala arbetsmiljön tycks ha avstannat behöver inte innebära att den är på väg att bli bättre, anser Daniel Gullstrand, utredare och arbetsmiljöexpert på Unionen.

–  Det är för tidigt att säga att det vänt, däremot tror jag att det kommer en vändning. Nästa år kommer vi att få se en klar förbättring.

Anledningarna till Daniel Gullstrands optimism är tre: Det har kommit en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö som förtydligar arbetsgivarens ansvar, Arbetsmiljöverket har fått nya resurser - bland annat för att anställa ytterligare inspektörer - och fack och arbetsgivarorganisationer har satsat 75 miljoner kronor för utbildning av både arbetsmiljöombud och chefer.

Läs också: Nya regler om psykosocial arbetsmiljö

Det tidigare raset för den psykosociala arbetsmiljön hänger intimt samman med en motsvarande utveckling för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som innebär att arbetsgivaren har rutiner för att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön, anser Unionen.

–  Ja, det är mycket tydligt i undersökningen. Det är inte så himla konstigt: arbetar man med arbetsmiljön så blir den bättre, och det är bättre att riskbedöma innan man gör någonting, säger Daniel Gullstrand.

–  Men jag tror att även det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer att bli bättre framöver. Dels kommer satsningen på utbildning leda till högre kunskaper, vilket är en nyckelfråga. Sedan tror jag även att de nya arbetsmiljöföreskrifterna kommer att påverka.

Läs också: Chef med dålig koll på arbetsmiljö?

I Arbetsmiljöbarometern får den psykosociala arbetsmiljön bäst betyg i branscherna organisationer och föreningar samt bygg och fastighet.

Även betyget för den fysiska arbetsmiljön försämrades efter 2012, men inte alls lika drastiskt som i fallet med den psykosociala arbetsmiljön. Omkring 70 procent av arbetsmiljöombuden ger den positivt betyg. Bäst står det till inom branscherna konsult och finans samt bygg och fastighet. 

Varför är det bäst just där?
–  Att branschen bygg och fastighet får bra betyg kan bero på att de har mycket regler som måste följas. Det är dessutom en bransch som, liksom industrin, var tidigt ute och jobbade mot fysiska risker. Man har kanske redan rutiner på plats som gör det lättare för dem att också jobba med den psykosociala arbetsmiljön, säger Daniel Gullstrand.

–  Men det finns många faktorer som spelar in. Företagens storlek, som skiljer sig mellan branscherna, till exempel. Även den fackliga styrkan har betydelse. Är vi starka på arbetsplatsen blir vi bättre på att hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljö-barometern

7 253 arbetsmiljöombud fick undersökningen. 
2 727 besvarade den.

Unionen

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.