Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så mycket kan du spara på att pendla

Tjäna 5 000 kronor i månaden – genom att flytta från Stockholm och börja pendla till jobbet. Kollega har pratat med några som följt rådet.
Niklas Hallstedt Publicerad 8 juni 2018, kl 06:00
Colourbox
Med dagens ränteläge kan du spara mellan 4000 och 5000 kronor i månaden, om du pendlar mellan till exempel Västerås eller Enköping och Stockholm. Colourbox

Kalkylen, gjord av Booli, bygger på att man säljer en villa i Stockholmstrakten och köper nytt i någon stad inom pendlingsavstånd. Genomsnittspriset för en Stockholmsvilla ligger på nästan 7 miljoner. En timmes tågpendling bort kan motsvarande villa kosta runt 2 miljoner. Med dagens ränteläge rör det sig om en besparing på mellan knappt 4 000 kronor (Västerås) och drygt 5 000 kronor (Enköping) i månaden.

Spelutvecklaren David Viklund är en av dem som valt att lämna Stockholm av ekonomiska skäl. Tidigare bodde familjen i Solna, men med två växande sönder behövdes mer boyta. Knivsta utanför Uppsala var ett alternativ.

– Vi insåg att vi kunde få ett stort hus med tomt i här för mindre pengar än en ny lägenhet skulle kosta i Solna.

I höstas gick flyttlasset. Det är inget som David Viklund har ångrat.

– Fördelen med att bo i Solna var att jag kunde cykla till jobbet på 25 minuter. Men nu kan jag jobba på tåget, så jag spar faktiskt tid.

Han har tidigare i sitt liv pendlat från Uppsala, och visste vad han gav sig in på. Stillastående tåg hör ju till en pendlares vardag.

– Det hände ju då och då att det blir ett fyra timmars tågfail. Då kan man sitta och lida, vilket de flesta gör, eller så kan man knappa på datorn i stället. För mig funkar det väldigt bra.

Men det är inte enbart ekonomin som avgör om man väljer att flytta. Det finns ofta andra aspekter att ta hänsyn till. För marknadskoordinatorn Ann-Christin Grell Johansson var skälet till flytten enkelt. När hon träffande sin man så bodde han redan i Enköping och hade två små barn. Hon lämnade då sin lägenhet i en närförort till Stockholm och flyttade till radhus i Enköping.

Hon tycker inte att hon har märkt att det skulle vara billigare att leva i Enköping än i Stockholm. Däremot känner hon väl till den stora avigsidan med pendlarlivet.

– Eftersom jag är beroende både av SJ och pendeltågen så innebär det nästan alltid en viss stress. Det är svårt att boka in möten på morgonen eftersom tågen ofta är försenade eller inställda. På fredagar och lördagar går det sista tåget 23.45, vilket kan bli snävt om man går på teater eller någon show. Dessutom är det dyrt.

Inte heller för Maria Carlsson som jobbar på Ericsson i Kista, var ekonomin anledning till flytten. När hon flyttade till Strängnäs för 15 år sedan var det dels för att sambon redan fanns där, dels gillade hon staden och dess närhet till naturen.

Under åren har hon märkt hur servicen för pendlarna ”successivt monterats ned”. Dubbeldäckartågen blev, säger hon, ”pendlarnas mardröm”, bland annat på grund av att de är trånga och svåra att hitta plats på. Men för henne finns inget alternativ, säger hon.

– Det här drabbar alla som åker till och från jobbet. Jag tycker att arbetsgivarna har varit så himla tysta i den här debatten. Vanligtvis har de stort fokus på hur mycket pengar de förlorar, men inte den här gången.

Hans Cruse, kanslichef på föreningen Spårvagnsstäderna, flyttade från hyresrätten i Åkersberga och blev sambo i flickvännens bostadsrätt i Uppsala. För honom var det alltså kärleken som styrde i första hand. Men visst har han märkt att det finns ekonomiska fördelar med att lämna Stockholmstrakten.

– Det handlar både om boendekostnader och annat som att maten och försäkringar är billigare här.

Hans Cruse är också något så ovanligt som en nöjd pendlare.

– Det funkar väldigt bra att pendla för mig, från dörr till dörr tar det bara 50 minuter. Jag har en flexibel arbetsplats och kan jobba på tåget.

Så mycket sparar du varje månad om du flyttar från Stockholm till:

Enköping 5 175 kr

Eskilstuna 4 582 kr

Flen 4 750 kr

Katrineholm 4 550

Nyköping 4 703 kr

Strängnäs 4 779 kr

Uppsala 4 164 kr

Västerås 3 940 kr

 

Uträkningarna baseras på att du säljer en villa i Stockholm, belånad till 58,5 procent, skattar av vinsten och investerar återstoden i ditt nya boende. Räntesats 1, 51 procent. I uträkningarna ingår även kostnaden för ett pendlarkort mellan respektive ort och Stockholm. Noteras bör att även amorteringar är inräknat i Stockholmskostnaden. På de övriga orterna ingår inga amorteringar.
Skulle räntan stiga till 4 procent kommer summan som sparas i stället ligga på över 10 000 kronor i månaden för flera av orterna.

Källa: Booli.

Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.