Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så får du med alla!

Vad skämtar medarbetarna om i fikarummet? Bögar, kristna, inkontinenta? Kanske någon känner sig utanför för att den bryter mot någon outtalad norm? Du bör som chef se till att alla känner sig inkluderade.
Publicerad 7 oktober 2014, kl 16:56
Linus Nyström
Linus Nyström

Det börjar med dig. För att förändra normer och attityder måste du ta dig tid att reflektera över ditt och andras beteende.

– Vi är så snabba med att kategorisera andra, det är inte lika vanligt att tänka så om oss själva, säger Maria Jacobson, författare till boken All inclusive, chefen – en del av mångfalden.

Syftet med boken är att chefer lättare ska kunna luckra upp invanda föreställningar som kan leda till missförstånd, kränkning­ar eller diskriminering i arbetslivet. Och därmed kunna skapa en inkluderande arbetsplats, där homo­sexuella, funktionshind­rade, oliktänkande, ja alla, ska kunna känna sig hemma. Tanken är inte att peka ut de avvikande, utan att fokusera på normen som gör att vi ser någon som avvikande, hellre än att se oss själva som avvikande.

Medvetenheten om jämställdhet har ökat med åren. Där har vi vant oss vid ett kritiskt perspektiv. Men man måste vidga perspektivet till fler diskrimineringsgrunder och andra normer som kan vara exkluderande för människor som inte tillhör normen, säger  Maria Jacobson.

– Precis som vid utformandet av jämställd­hetsplanerna får man fundera över varför funktionshindrade exkluderas på jobbet. Eller människor med annan etnisk bakgrund.

– Vilka berättelser dominerar i fikarummet? Handlar de enbart om heterosexuella förhållanden och traditionella kärnfamiljer? Eller traditionella kristna högtider?, säger Maria Jacobson och funderar vidare:
– Används fördomsfulla eller stereotypa uttryck, exempelvis ”kärringaktigt”, ”invandrartäta områden”, ”rull­stolsbunden”, ”avvikande”?

Samma reflektioner kan man göra över hur sammansättningen ser ut i organisationens ledningsgrupp eller bland cheferna.

– Finns en förutbestämd åsikt om vem som passar för vilken uppgift? Finns en könsuppdelning på arbetsplatsen: att kvinnor gör vissa saker och män andra?

Våra erfarenheter och föreställningar hjälper oss att fatta beslut. Det är snabbt och effektivt. Det kan bli rätt. Men det kan också bli fel. Våra fördomar kan sätta käppar i hjulet för oss utan att vi märker det. Det kan hindra oss från att vara så öppna och inkluderande som vi önskar vara.

7 kännetecken på en inkluderande arbetsplats:

  • En välkomnande arbetsplatskultur, där respekt och värdighet står i centrum.
  • Handlingsplaner och andra dokument som rör arbetsmiljö, jämlikhet, mänskliga rättig­heter, hälsa och rekrytering finns att tillgå och är upp­daterade.
  • Alla anställda är medvetna om arbetsplatsens inkluderande värden, till exempel respekt och värdighet.
  • Arbetsstyrkan är representativ för lokal­­samhället, kundkretsen eller motsvarande, om så inte är fallet ska underrepresenterade grupper uppmanas söka jobb på arbetsplatsen.
  • Arbetsgivaren identifierar utestängande hinder och avlägsnar dem.
  • Onödig hierarki är borttagen.
  • Chefer och organisation är medvetna om potentiella spänningar bland personal­grupper.


Helena Munther
[email protected] 

Gör så här!

Så blir du mer normkritisk:

  • Börja ifrågasätta dig själv. Vilka privilegier har du? Vilken makt? Vilka normer uppfyller du?
  • Reflektera kring hur arbets­klimatet fungerar. Hur pratar man på möten? I fikarummet? Vem pratar/pratar inte? Vilka skämt är tillåtna? Klädkoder? Vilken mat serveras på personalfesten? Halal, vegan eller fläsk? Vilka normer finns som gör att vissa skulle kunna känna sig exkluderade?
  • Hur definieras grupptillhörigheten? Är det livsstilen, åsikterna, utbildningen, trosuppfattningen eller arbetsuppgiften som styr?
  • Hur fattas besluten? Vem exkluderas? Vem kan inkluderas?
  • Vilka är/är inte representerade på arbetsplatsen?
  • Hur ser rekryteringsförfarandet ut? Vilka grupper av människor har missats?
  • För vilka finns det möjlighet att göra karriär? Skulle även de som avviker från normen kunna söka samma karriärväg?
Ledarskap

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Stress och en ohållbar arbetssituation. Det är vardagen för många av landets chefer. Trots det faller ansvaret för deras arbetsmiljö ofta mellan stolarna. Den slutsatsen drar Arbetsmiljöverket efter att ha inspekterat 1 100 företag.
Ola Rennstam Publicerad 25 april 2024, kl 08:01
Dålig arbetsmiljö för chefer. En kvinnlig chef masserar sin handled och en manlig chef har hela sin datorskärm täckt med kom ihåg-lappar.
När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsmiljön för chefer i privat sektor fann man brister på 65 procent av fallen. Foto: Colourbox.

I juni 2022 inledde Arbetsmiljöverket en stor insats med fokus på chefer inom privat sektor. Sammanlagt gjordes 1 100 inspektioner under ett och ett halvt års tid – och nu är rapporten klar. Den visar att myndighetens inspektörer fann brister i arbetsmiljöarbetet på 65 procent av de inspekterade företagen. 

Insatsen har fokuserat på första linjens chefer, alltså de chefer som är närmast medarbetarna.

– Det är yrkesgrupp som ofta pressas både uppifrån och nedifrån i organisationen, vilket kan leda till stress och en ohållbar arbetsmiljö, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket.

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Rapporten visar att ansvaret för chefernas arbetsmiljö ofta faller mellan stolarna. Första linjens chefer exkluderas från medarbetarundersökningar, skyddsronder och medarbetarsamtal. Malin Cato anser att chefernas arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras.

Malin Cato, Arbetsmiljöverket

– På många företag är det inte självklart att tänka på cheferna som vanliga arbetstagare. En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra. Om chefen har en bra arbetsmiljö är chansen större att medarbetarna har det, säger hon.

Varför glöms chefernas arbetsmiljö bort?
– Inspektionerna har visat att den person som ansvarar för första linjens chefers arbetsmiljö, det vill säga dennes chef, inte alltid har förstått att det ingår i arbetsuppgifterna. Många saknar också tillräcklig kunskap inom arbetsmiljöområdet. Risken är att de arbetsmiljöfrågor som berör chefer inte tas om hand och det kan i sin tur leda till ohälsa och olyckor.

Arbetsmiljöombud saknas för chefer

Arbetsmiljöverket påpekar att första linjens chefer ofta saknar arbetsmiljöombud*. I många fall finns arbetsmiljöombud på arbetsplatsen men de representerar medarbetarna gentemot arbetsgivaren.

– Cheferna ses ofta som arbetsgivarrepresentanter och som en motpart. Här har arbetsmiljöombuden en viktig roll i att påtala arbetsmiljörisker. Även chefer kan behöva arbetsmiljöombud, säger Malin Cato.

Arbetsmiljöverket understryker att majoriteten av de inspekterade företagen har åtgärdat de påpekade bristerna.

*Inom Unionen benämns rollen "arbetsmiljöombud" men lagstiftningen och Arbetsmiljöverket använder benämningen  "skyddsombud".