Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertid i reklambranschen granskas

Nu inleder Arbetsmiljöverket en landsomfattande granskning av hur arbetstidslagen, som bland annat reglerar övertid och dygnsvila, följs inom reklambranschen. Det sedan arbetsmiljöinspektörerna hittat allvarliga brister i IT-branschen.
Anita Täpp Publicerad 8 januari 2019, kl 15:38
Syda Productions/Colourbox
Arbetsmiljöverket ska granska hur arbetstidslagen följs i reklambranschen. Syda Productions/Colourbox

För att hitta en bra modell för hur den nu aktuella granskningen av reklambranschen ska utföras inledde Arbetsmiljöverket i våras ett pilotprojekt där man granskade hur 35 IT-företag levde upp till arbetstidslagen. Hälften av företagen hade kollektivavtal.

– Om man saknar avtal är det arbetstidslagen som gäller. På de företag som har kollektivavtal fokuserade vi även på om något man förhandlat fram kunde vara intressant för oss, säger projektledaren Eva Karsten på Arbetsmiljöverket.

En av de brister som arbetsmiljöinspektörerna fann vid granskningen av IT-företagen var att det saknades rutiner för att ha full kontroll på den ordinarie arbetstiden. Därmed har man heller inte vetat hur mycket övertid som har jobbats eller om man har brutit mot reglerna om dygnsvila.

Läs också: Övertid motsvarande 16 400 tjänster

Ibland har man också missbrukat de undantag som är möjliga enligt lagen. Ett exempel är att arbetsgivare sett till att den förtroendearbetstid som anställda i arbetsledande ställning har enligt sitt anställningsavtal också har gällt alla andra anställda.

I de flesta fall har de brister som upptäckts lett till att arbetsgivarna har fått inspektionsmeddelanden med förbättringsåtgärder. Men på ett par företag fann arbetsmiljöinspektörerna så allvarliga brister att de ledde till ett vitesförläggande respektive ett förbud.

Det förstnämnda till följd av att man inte följt reglerna om dygnsvila.

– På det företaget hade arbetsgivaren lagt hela ansvaret på sina anställda, så att de själva styrt sina arbetstider. Vilket ledde till att de bytte beredskapstider med varandra och då kunde jobba på natten och sedan bara få några timmars sömn innan de gick till jobbet på morgonen igen, säger Eva Karsten.

– Så får det inte vara. Om man har beredskapstid och behöver jobba så ska man påbörja en dygnsvila efter det. Därför har vi nu förelagt att arbetsgivaren mot vite ska ta fram rutiner så att man kan kontrollera den ordinarie arbetstiden och kunna säkerställa att de anställda får kompensationsledigt för beredskapstiden och den dygns- och veckovila som lagen föreskriver.

Förbudet gäller nattarbete.

– På det företaget hade man trott att nattarbetet omfattades av ett undantag i lagen och inte heller förstått att man i så fall ändå måste söka dispens för det. För att få dispens gäller särskilda regler, som att verksamheten ska vara samhällsnyttig, vilket den inte alls var i det här fallet. Och det är ändå något som våra jurister alltid måste bedöma, säger Eva Karsten.

Läs också: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Granskningen av hur reklambranschen lever upp till arbetstidslagen kommer att pågå under hela 2019. Nästa år står en annan, ännu obestämd, bransch på tur för en likadan granskning. Arbetet ska sedan resultera i en rapport till regeringen.

Läs också: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Arbetstidslagen

  • Reglerar hur lång dygnsvila du ska ha och hur mycket övertid du får arbeta. Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka. Den sammanlagda arbetstiden får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats gäller lagen.
  • Även om det går att avtala bort arbetstidslagen genom kollektivavtal får man aldrig träffa ett avtal som är sämre än arbetstidsdirektivet. Ordinarie arbetstid för en tjänsteman är alltså högst 40 timmar per vecka enligt de flesta kollektivavtal, men man kan också ha kortare veckor. Avtalet reglerar också ersättning för arbete utöver ordinarie arbetstid. Saknas kollektivavtal så behöver arbetstagare reglera det i anställningsavtalet.
Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.