Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mobbning mellan kabinpersonalen på SAS

SAS kabinpersonal vittnar om en usel arbetsmiljö. Enligt en ny undersökning utsätter de anställda varandra för mobbning, diskriminering och sexuella trakasserier. Och det är cheferna som pekas ut som det största problemet.
Linnea Andersson Publicerad 19 augusti 2015, kl 15:27
Fredrik Varfjell/TT
Två enkätundersökningar visar på en arbetsmiljö med mobbning och trakasserier bland SAS kabinpersonal. Fredrik Varfjell/TT

Arbetsmiljön för SAS kabinpersonal i Stockholm är usel. Det skriver TT, som tagit del av den undersökning som SAS genomförde tillsammans med skyddsombuden i juni i år.

Av de 387 medarbetare som svarat uppger 170 att de känt sig diskriminerade, 109 att de upplevt mobbning och 38 att de utsatts för sexuella trakasserier. Men problemen är inget nytt. Redan 2012 gjordes en liknande undersökning och sedan dess har flera problem förvärrats, medan andra har blivit bättre.

Enligt uppgifter till TT verkar problemen endast gälla kabinpersonalen och rör ofta relationen mellan arbetsledare och underlydande. Kabinpersonal på flygbolaget berättar att en del medarbetare försöker anpassa semesterar och ledigheter för att undvika att arbeta med vissa arbetsledare.

”Jag tror att det är en speciell situation på vår arbetsplats, eftersom det ofta är kvinnor som ägnar sig åt sexuella trakasserier och mobbning”.

- Vi tar det på största allvar. Vi har nolltolerans för det här, säger Henrik Edström, pressansvarig på SAS.

Personal vittnar dock om att problemen har uppmärksammats flera gånger tidigare, men att den som påpekat problemen ofta pekats ut som ”överkänslig gnällspik och hånats av arbetsledare”. Att det är just arbetsledare som mobbar och trakasserar gör det svårare för den som är utsatt att berätta om det.

På frågan om vad organisationen gör åt saken när cheferna själva är en del av problemet svarar Henrik Edström:

- Jag kan inte kommentera om det är så. Om vi får rapporter om diskriminering och trakasserier så är det klart att vi utreder det, säger han.

För att få stopp på mobbningen och trakasserierna ska personalen nu utbildas. 
 

Kollega har sökt klubben utan att få någon kommentar.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.