Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Meningslösa utredningar från Försäkringskassan

Om du har sjukersättning ska Försäkringskassan göra en ny utredning vart tredje år. Men myndigheten lever inte upp till det kravet visar en ny undersökning. Man kontaktar inte de försäkrade och de utredningar som görs innehåller varken nya bedömningar eller rehabiliteringsåtgärder.
Lina Björk Publicerad 26 juni 2014, kl 15:26

2008 stramades reglerna upp för att få sjukersättning. Den försäkrades arbetsförmåga ska vara stadigvarande nedsatt och alla rehabiliteringsåtgärder uttömda. Men trots att arbetsförmågan inte beräknas bli bättre ska Försäkringskassan göra en ny utredning inom tre år, för att se om förutsättningarna har förändrats.

På uppdrag av regeringen har Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, undersökt vad de nya utredningarna gör för nytta, hur ofta de görs och om man tar nya beslut om ersättning. Resultatet visar att de är meningslösa. Av alla utredningar som görs ändras ersättningen endast i två procent av fallen. Och av de två procenten är det dessutom i sju av tio fall den försäkrade själv som tar initiativ till förändringen.

En ny utredning ska innehålla både en bedömning av arbetsförmågan och om det finns några rehabiliteringsåtgärder som kan förbättra tillståndet. Handläggaren bör ta ny kontakt med den försäkrade som också bör vara insatt i utredningen och dess resultat.

Men även här råder stora brister. Endast 19 procent av de akter som granskats innehåller dokumentation om alla de momenten. Myndigheten baserar de nya utredningarna på intern information, begär inte in medicinska underlag och har ingen personlig kontakt med den försäkrade.

Arbetet med de nya utredningarna är så lågprioriterat på kassan att man förra året övervägde att lägga ned arbetet. ISF ifrågasätter därför vilken roll de nya utredningarna, som enligt lag ska utföras, har. Och vad man vill att de ska ha för effekt.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.