Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mejlspam tar sig nya uttryck

Plötsligt händer det. En helt okänd person erbjuder dig miljontals kronor mot den enkla motprestationen av ditt kontonummer. Ska du tacka din lyckliga stjärna? Eller har du bara fått ett spammejl…
Lina Björk Publicerad 17 februari 2014, kl 11:49
TT
I engelsktalande länder är det vanligt att hitta spam på matvarubutikernas hyllor. Men det är en annan slags spam, som ligger närmare svensk falukorv än bluff- och skräpmejl. TT

Du har säkert sett dem, bluffmejlen som kryper sig in mellan mötesförfrågningar och budgetplaner. Antingen har du vunnit några miljoner på ett lotteri som du inte visste att du deltog i, eller så har en avlägsen släkting plötsligt dött och du står som arvtagare. Banker ber dig att verifiera lösenord som försvunnit och företag erbjuder dig pengar tillbaka för fakturor som betalats två gånger. Oavsett om du klickar på mejlets länkar eller slänger det i papperskorgen direkt är de fejkade mejlen ett gissel. Och de ökar för varje år. 

- De har ökat och de har ändrat karaktär. Tidigare har mejlen gått ut på att sälja varor. Men i dag handlar spam mer om att distribuera skadlig kod för att ta över bankkonton och liknande, säger Robert Jonsson som arbetare med säkerhet på myndigheten Samhällsskydd och beredskap.

Företag, myndigheter och organisationers it-avdelningar arbetar ständigt med att få bort falska mejl från de anställdas mejlboxar. Men bluffmakarna är påhittiga och hittar alltid vägar runt skydden.

- De har blivit skickligare med åren. De så kallade Nigeriabreven fungerar sällan längre och är dåligt utformade. Men mejlen som kommer från banker och myndigheter är skickligare utformade. De ser ut som riktiga annonser, med loggor och fina bilder. Kanske en medskickad pdf, som utlöser ett virus.

Bluffmejlen har även spridits till andra forum. Sociala medier, som Facebook är extra hårt drabbat.

- Man kapar någons konto och börjar prata med personens kompisar. Säger att man sitter fast i London och behöver låna pengar. Eller att bankdosan försvunnit och man behöver någon annans kontouppgifter för att lösa ett problem. Ytterligare en vanlig bluff är att vädja om pengar till en utsatt familj som behöver akut hjälp, säger Robert Jonsson.

Vanligtvis utlöser spam inte mer än irritation. Skulle man dock börja klicka på länkar i de mejl som vid första anblick ser äkta ut kan man ligga illa till.

- Värsta scenario är att du får en trojan installerad som går igenom dina konton och länsar dem på pengar. Vi samarbetar mycket med banker och myndigheter så att det inte ska hända. Trovärdigheten är ju prioritet ett för dem.

Vad ska man göra om man får dessa bluffmejl?
- När det gäller jobbmejl så måste it-avdelningen ständigt uppdatera spam-skydden. Men skulle de ändå komma - släng dem oöppnade! Om de är från en bank eller en myndighet och du misstänker att de är lurendrejeri, kontakta banken och uppmärksamma dem på problemet.

- Skulle du råka öppna länkar gäller det att kolla så att inga skadliga virus har tagit sig in i systemet. Det är inte helt enkelt att upptäcka. Att datorn går ovanligt långsamt kan vara ett tecken. En del upptäcks av antivirusprogrammet. Har man otur så måste man ominstallera allt.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.