Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Många onödiga samtal till kassan

Att kontakta myndigheter kan vara både tidskrävande och krångligt. Enligt en ny studie beror 70 procent av samtalen till Försäkringskassans callcenter på att man misslyckats med sitt ärende vid ett tidigare tillfälle.
Lina Björk Publicerad 25 juni 2014, kl 11:42
Hasse Holmberg/TT
Hasse Holmberg/TT

Både Skatteverket och Försäkringskassan lägger mycket pengar på att informera och interagera med medborgarna. Det sker på flera olika sätt, genom internet, telefonsamtal och självbetjäningstjänster.

Enligt en studie från Karlstads universitet, där man tittat på hur många onödiga samtal som kommer in till de två myndigheternas callcenter, lyckas man sådär.

Resultatet visar att av föräldrar och sjuka som ringer till Försäkringskassan, beror 70 procent av samtalen på att man misslyckats med sitt ärende första gången. Drygt 40 procent av de inkommande samtalen till Skatteverkets upplysning om beskattning och folkbokföring beror på samma sak.

Orsakerna är flera. Många samtal handlar om att man inte har fått någon information om sitt ärende, man vet inte vem som är handläggare eller till vilken avdelning man ska ringa.

Ibland gör medborgarna fel, men ofta är det, enligt studien, myndigheterna själva som ligger bakom missförstånden. De anställda har svårt att själva navigera sig genom systemen och när fler aktörer är inblandade, exempelvis vid sjukpenningärenden ökar tabbarna.

Fakta

Studien är utförd av Karlstads universitet på uppdrag av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Skatteverket.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.