Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Lyft fram din egen prestation i lönesamtalet

Okunskapen om hur lön sätts är stor. Men att prata om andras mediokra prestationer i stället för att framhålla dina egna är fel väg att gå.
Susanna Lundell Publicerad 22 oktober 2012, kl 10:13

Vid fikabord, middagar och på lunchraster diskuteras ständigt frågan om vilka företag som har de bästa villkoren för anställda. Missnöje med den egna lönen, eller med mindre konstruktiva lönesamtal, är vanligt. Så också okunskapen om hur lön egentligen sätts, visar Kollegas senaste undersökning som gjorts av Novus opinion.


Undersökningen bekräftar att ämnet engagerar anställda inom det privata näringslivet. Mer än hälften av de svarande uppger att de inte är nöjda med sin lön och fyra av tio tycker inte heller att det finns en koppling mellan arbetsprestation och inkomst. Än mer graverande är att lika många svarande säger att de inte vet vad de ska göra för att höja sin lön.
Bilden som ges är att det finns en stor osäkerhet kring hur löner egentligen sätts. Och kanske är det inte så konstigt när hälften av de tillfrågade uppger att de inte har haft något lönesamtal med sin chef. Hur ska anställda då kunna förstå vilken prestation som krävs för en viss lön? Och hur ska chefen ta till sig den anställdes bild av vad hon eller han faktiskt har gjort under året när inget tillfälle för ett sådant samtal ges?
Men även bland dem som faktiskt har haft lönesamtal med sin chef är missnöjet med lönesättningen stort, visar Kollegas undersökning. Som orsak till detta uppgav många att de inte fått gehör för de argument de lagt fram för att få en höjd lön.


Det är en dyster bild som knappast hjälper till med att göra det tydligare för de anställda hur lönesättning går till. Att var tredje tillfrågad inte upplever den senaste löneökningen som rättvis ter sig då inte heller så konstigt.


Det framgår också att det finns ett missnöje hos många anställda med att cheferna har så många medarbetare att de inte har möjlighet att ha koll på vad alla egentligen gör. Att chefen ska kunna sätta en rättvis lön ter sig då svårt för att inte säga omöjligt. Avundsjuka kring att lågpresterande personer får lika mycket eller mer i lön än anställda som sköter sitt jobb är också vanligt.


Dessvärre är argumentet "Isabell får ju så mycket i lön och det vill jag också ha" sällan något som bär frukt efter ett lönesamtal.
För att få bästa möjliga utdelning är det de egna prestationerna, det egna ökade ansvaret eller den egna kompetensutvecklingen som bör framhållas. Arbetsgivaren måste också säkerställa att inga oskäliga löneskillnader finns.


Självklart kommer det alltid att finnas två sidor av hur en rättvis lönesättning ser ut, arbetsgivarens och den anställdes. Men för att få en så tydligt och konstruktiv löneprocess som möjligt finns inga genvägar. Tydliga lönekriterier och lönesamtal på varje arbetsplats måste vara en självklarhet.

Ledare

Hur nära ska chefen gå i utvecklingssamtalet?

Nu är tiden för utvecklingssamtalen på många arbetsplatser. Men hur personliga ska de vara egentligen?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 13 februari 2024, kl 12:58
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Foto: Klas Sjöberg.

Så här års håller vi utvecklingssamtal. Följer upp tidigare mål och skapar nya samt listar behovet av kompetensutveckling. Men syftet är även att nå ökad arbetsglädje och då måste samtalet dessutom bli personligt. Det är inte alla bekväma med, att hamna i fokus. Man kan vara blyg. Eller motståndare till upplägget.

”Varför ska vi utvecklas hela tiden? Räcker det inte att vi gör det vi ska?” Ungefär så sa en medarbetare till mig för många år sedan. Bakom låg, tror jag, en önskan att ”få vara som man är”. 

Räcker det inte att vi gör det vi ska?

Ska chefer försöka ändra beteenden? Jag tycker att det finns något som skaver med det – vi människor är olika och det är bra. Ett korrigerande kan skapa en känsla av att inte duga. Å andra sidan påverkar vissa beteenden andras arbetsmiljö negativt och måste stävjas.

Som så mycket annat i ledarskapet är det en balansgång, och lätt att kliva fel. Jag tror ändå på att våga gå nära, för ibland är det först då de viktigaste sakerna uppdagas – som att någon innerst inne inte trivs i nuvarande roll eller är på väg mot överansträngning.