Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Livsvårdstimme ska minska sjukfrånvaron

Friskvårdspoäng som kan bytas mot ledighet räckte bara en bit. Nu testar kommunikationsbyrån Panang livsvårdspoäng – som kan vara att luncha med en vän.
Publicerad 8 maj 2017, kl 21:58
Colourbox
Gå till psykologen och få ledighetspoäng. Colourbox

För att minska sjukdagarna har kommunikationsbyrån Panang i Falun testat ett system där de anställda kunnat samla friskvårdspoäng. Tanken är att om medarbetarna blir motiverade att röra på sig mer kommer de också att må bättre och vara mindre sjuka. Genom att cykla till jobbet, stå upp och arbeta eller ta en promenad på lunchen har de samlat poäng som kunnat bytas mot ledig tid.

Det har gett resultat, men inte tillräckligt bra. Vd Jonas Grenfeldt började fundera på varför och kom fram till att problembilden ligger i den mentala hälsan, snarare än i den fysiska. Därför byter företaget nu namn på friskvårdstimmen och gör den till en livsvårdstimme.

Vad som är okej att göra under livsvårdstimmen är under diskussion. Företaget har tagit fram en lista med förslag, som psykologbesök, men också musei- och konsertbesök, eller bara att hämta sitt barn tidigare och ta en glass i solen. Det ska vara saker som får en att må bra. Inte vardagsärenden som att gå på Apoteket före rusningstid. Däremot att ta en långlunch med en vän.

De anställda skriver upp vad de har gjort på sin livsvårdstimme i tidrapportsystemet. Efter ett år kommer företaget att utvärdera med en personalundersökning. De kommer också att fortsätta mäta sjukfrånvaron över tid.

– Vi kommer inte att se effekterna av satsningen efter ett år, det här är långsiktiga saker som ska få de anställda att må bra hela arbetslivet. Och för oss som arbetsgivare är det också ett sätt att försöka behålla de anställda, säger Jonas Grenfeldt.

 

Tror du på idén med livsvårdstimme?
 

Jessica Ponselius, HEAD OF PEOPLE LEGAL MANAGEMENT AND GLOBAL MOBILITY PÅ NETENT
– Ja, det känns nytt och fräscht. Det är bra med större flexibilitet. Hos oss har vi bland annat löst det med att ha mindfulness och massage på kontoret flera gånger i veckan. Då blir hälsa och energi en integrerad del av arbetsdagen och alla kan göra de val som passar dem bäst.

Christer Wik, ENHETSCHEF PÅ STUDIEFÖRBUNDET SENSUS
– Ja, det låter som en bra idé eftersom vi alla har olika vägar till att må bättre. Med en mer öppen inställning till friskvård kan man kanske få fler att utnyttja den. Vi är ganska traditionella och införde friskvårdstimme för något år sedan. Subventionerad träning har vi haft sedan många år.

Lena Bjurner, HR- OCH HÅLLBARHETSDIREKTÖR PÅ SCANDIC HOTELS
– Ja. Friskvård och att må bra handlar om mer än att äta nyttig mat och motionera. Så generellt är jag positiv till den här typen av förhållningssätt, det ligger rätt i tiden och verkar vara något som passar dem. Hos oss fokuserar vi på att lyfta de goda exempel vi har i organisationen och dela med oss av dem till varandra.

Per Cornell
[email protected]

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)