Kvinnor är sjukskrivna i nästan dubbelt så hög utsträckning som män. Orsakerna till det är flera. Nu har Riksrevisionen undersökt om en orsak kan vara osakliga skillnader i läkarnas bedömning av patienters behov av sjukskrivning. I granskningen ingick ett urval på 60 000 personer som fått diagnosen lindrig eller måttlig psykisk sjukdom, eller smärtproblematik.

Resultatet var tydligt: kvinnor som får diagnosen lätt eller medelsvår psykisk ohälsa är sjukskrivna 30 procent mer än män – trots att de har samma arbetsförmåga. Skillnaden beror inte på att kvinnorna har sämre hälsa eller arbetar i andra branscher än män.

Störst könsskillnader finns i åldersgruppen 31-40 år bland personer som är högutbildade, med hög inkomst, utan barn och som arbetar i mansdominerade branscher. De osakliga könsskillnaderna finns bara bland personer med psykisk ohälsa, inte bland personer med smärtproblematik. Förklaringen är troligen att det är svårare att bedöma arbetsförmåga hos en person med psykisk ohälsa, enligt rapporten.

Rapporten ger inga svar på om skillnaderna beror på att män sjukskrivs för lite eller kvinnor för mycket, utifrån reglerna i sjukförsäkringen. Båda alternativen är möjliga, liksom en kombination av alternativen.

Riksrevisionen anser att det kan finnas flera förklaringar till att kvinnor sjukskrivs oftare än män. En är att kvinnor oftare tycker att det är okej att vara sjukskrivna. Enligt rapporten är kvinnor generellt mindre riskbenägna än män vilket i sin tur kan leda till att de är bättre på att ta hand om sin hälsa.

En annan förklaring kan vara normer som finns hos läkare som gör dem mer benägna att sjukskriva kvinnor än män. En tredje förklaring kan vara att läkare underskattar männens besvär och misslyckas med att fånga upp deras signaler om psykisk ohälsa.

För att minska de osakliga könsskillnaderna föreslår Riksrevisionen två åtgärder. Den ena är att regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att följa upp och analysera läkarintyg. Den andra är att regeringen tillsätter en utredning. Den ska bland annat ge förslag på hur kvaliteten i läkarintygen ska höjas och hur läkarna ska bli bättre på att bedöma kraven i det arbete som patienten ska utföra. Utredningen ska också ta reda på om det är möjligt att anlita läkare eller läkarteam med särskilda kunskaper i försäkringsmedicin när längre sjukskrivningar ska förlängas.