Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Kvinnor projektleder julen

Två av tre kvinnor upplever att de är julens projektledare. Bland par med barn tar männen ännu mindre ansvar inför högtiden, visar en ny undersökning.
Ola Rennstam Publicerad 20 december 2019, kl 19:14
Colourbox, Kollega (montage)
Undersökningen befäster tesen att många par blir mindre jämställda efter att man skaffat barn. Colourbox, Kollega (montage)

Även om jämställdheten går åt rätt håll i många frågor verkar traditionella könsroller leva kvar och förstärkas i samband med högtider. I en undersökning som gjorts av TCO svarar 66 procent av kvinnorna att det är de själva som är julens huvudsakliga projektledare i sin familj, med ansvar för paketinköp, mat, städning och andra julaktiviteter. Det är något fler som angav samma sak i fjol. Dessutom svarar 15 procent av de tillfrågade att det är deras egen eller partnerns mamma som håller i taktpinnen i juletid.

– Kvinnor tar ett större ansvar för hemarbetet och familjens livspussel året runt och då är det inte så konstigt att det ser ut så även vid jul då det är mer som ska hinnas med, säger Åsa Forsell, utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor på TCO.

Bland männen svarar 21 procent att de är julprojektledare men kvinnorna tycks inte ha samma bild, bara två procent av dem svarar nämligen att deras partner har huvudansvaret. Medan 38 procent av männen svarar att deras partner gör det.

Undersökningen befäster tesen att många par blir mindre jämställda efter att man skaffat barn. Bland par med barn som bor hemma svarar 80 procent av kvinnorna att de är familjens projektledare under julen.

Att kvinnor tar ut fler föräldradagar när barnen är små och går ner i arbetstid för att kunna kombinera arbetsliv med familjeliv får negativa konsekvenser för kvinnors arbetsliv, hälsa och pensioner, enligt TCO.

– Könsroller befästs när barnen är små och därför är det viktigt att reformera föräldraförsäkringen så att män och kvinnor delar mer lika på ansvaret än i dag, säger Åsa Forsell.

Vet ni något hur det ser ut i samkönade familjer?
– Nej, det är inte något vi har frågat om, men det vore ett utvecklingsområde till ett annat år.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Novus på uppdrag av TCO och bygger på 1 066 intervjuer.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström