Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Kritik mot regeringens styrning av Försäkringskassan

Regeringens fokus på att minska sjukfrånvaron har lett till en restriktivare tillämpning av sjukförsäkringen. Trots att lagen inte ändrats kan ärenden som tidigare beviljades sjukpenning i dag mötas av avslag. Det här kan äventyra rättssäkerheten, varnar Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.
Niklas Hallstedt Publicerad 17 oktober 2018, kl 16:18
Johan Nilsson/TT
Socialminister Annika Srandhäll (s) tycker att politiken måste kunna styra myndigheter. Johan Nilsson/TT

År 2012 var fokus för regeringens styrning av Försäkringskassan att förtroendet för myndigheten skulle öka. Från 2016 är fokus i stället att rättssäkerheten ska öka samtidigt som sjukpenningtalet ska sjunka till 9,0 dagar i genomsnitt per person år 2020.

I en ny rapport, som bland annat bygger på intervjuer med anställda av olika slag inom Försäkringskassan, visar ISF hur synen på sjukförsäkringen förändrats.

Till exempel ses försäkringen numera som en omställningsförsäkring – vissa villkor ska vara uppfyllda för att man ska ha rätt till ersättning. Tidigare var synen på försäkringen att den skulle hjälpa den försäkrade tillbaka i arbete.

Handläggarnas roll har också blivit annorlunda. I dag utreder de rätten till ersättning i första hand via telefon. Tidigare hämtade de oftare in information genom faktiska möten.

Läs mer: 27 000 nekas ersättning

Efter fokusändringen 2016 lägger handläggarna också mer tid på att utreda rätten till ersättning, vilket ger dem mindre tid för att genomföra samordningsinsatser.

Läkarintyget har fått en mer central roll än tidigare. Före 2016 tog handläggarna större hänsyn till den försäkrades berättelse när de bedömde rätten till sjukpenning.

Dessa och ytterligare ett antal förändringar får i sin tur en mängd oförutsedda konsekvenser, visar ISF:s rapport. En sådan är att när handläggarna tillämpar bedömningsutrymmet på ett annat sätt än tidigare kan de komma till ett annat resultat. Det i sin tur kan vara svårt att förklara för den försäkrade eftersom lagen är densamma.

En annan är att svängningar i styrningens fokus kan, påpekar ISF, leda till kunskapsglapp som gör att den försäkrade faller mellan stolarna.

När sjukförsäkringen tillämpas på olika sätt utan att några större regelförändringar skett kan det, skriver ISF, både skada tilltron till socialförsäkringssystemet och förtroendet för kassan, samt äventyra rättssäkerheten över tid.

Men socialminister Annika Strandhäll håller inte med.

– Jag tycker att det är att dra det väldigt långt, att säga att det är rättssäkerheten som hotas, säger hon till Ekot i Sveriges Radio.

På Ekots fråga om regeringen borde ha formulerat målet om ett sjukpenningtal på nio dagar på ett annat sätt, svarar Annika Strandhäll:

– Jag tycker att vi var tydliga i vår politiska styrning. Det var nödvändigt att göra en förändring och politiken måste alltid kunna styra sina myndigheter, säger Strandhäll.

Sjukförsäkring

Hur mycket orkar en sjuk?

Kan du lägga en timme i månaden på ideellt arbete så kan du jobba. Så resonerade Försäkringskassan och nekade synskadade Maria Wilhelmsson sjukersättning.
Lina Björk Publicerad 8 september 2022, kl 06:10
Maria Wilhelmsson står i sitt kök
Att jobba ideellt en timme i månaden går inte att jämföra med ett jobb, anser Maria Wilhelmsson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Maria Wilhelmson har en grav synskada och ser ungefär sju procent. Det gör att hon har svårt att jobba heltid i sitt jobb som administratör, eftersom koncentrationen framför datorn gör henne väldigt trött. Hon sökte därför sjukersättning för 25 procent.

– Jag har försökt att jobba heltid förut men det går inte. Det finns ingenting kvar av mig när arbetsdagen är slut.

Till en början såg allt ut att gå vägen hos Försäkringskassan. En handläggare ringde upp och ställde kompletterande frågor om jobbet och eventuella bisysslor. Maria Wilhelmson berättade att hon inte hade några bisysslor, men kom sedan på att hon engagerar sig i Synskadades Riksförbund en timme i månaden.

– Jag sitter i en festkommitté som anordnar tre fester om året. Jag har ingen lön för arbetet och det är helt kravlöst. Skulle jag inte må bra så kommer jag helt enkelt inte. Jag kunde inte tänka mig att det skulle påverka min möjlighet att få sjukersättning.

Men det gjorde det. Försäkringskassan likställde engagemanget i Synskadades Riksförbund med jobb. Och bedömningen blev att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt.

– Jag blev så ledsen. Det ideella engagemanget ger mig så mycket. Jag blir uppdaterad på vad som händer, får träffa andra synskadade i samma situation och känna mig värdefull utan att det ställs höga krav på mig. För mig är det inte ett jobb.

Svårt att ha hobby och sjukersättning

Maria Wilhelmsson avsade sig uppdraget med festkommittén för att få vardag, jobb och ork att gå ihop. Trots det har hon ännu inte fått godkänt för ersättningen. Ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Hon jobbar i dag 75 procent.

Hon är dock inte ensam om att ha fått sin sjukersättning eller sjukpenning nekad på grund av bisyssla.

Under hösten blev den utredning som regeringen tillsatt för att titta på sjukförsäkringen klar. Där riktade ideella föreningar starkt kritik mot försäkringssystemet då personer med sjukersättning inte vågar engagera sig i fritidsaktiviteter eller ideella uppdrag av rädsla för att få sin ersättning nedsatt eller indragen.

Regelverket kritiseras också för att vara snårigt och inte ge någon klarhet i vad som ska räknas som fritidssyssla och ideellt arbete.

– Jag förstår att det finns begränsningar, det är helt rimligt. Såklart ska man inte kunna jobba i andra verksamheter samtidigt som man får sjukersättning. Men en timme i månaden utan lön och krav, där någonstans måste väl ändå gränsen gå? säger Maria Wilhelmson.

Utredningen föreslår att den som får sjukersättning, alltså det som tidigare kallades förtidspension, ska ha rätt att arbeta ideellt 10 timmar per vecka utan att ersättningen dras in. Något beslut är ännu inte fattat. Frågan bereds i Regeringskansliet.

– Det här är en viktig fråga för väldigt många. Personer med funktionsnedsättningar måste också kunna hålla på med en hobby för att förbättra sitt mående utan att straffas för det. Att få träffa andra människor och känna ett värde kan ju i längden göra en friskare, vilket betyder att man kan komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Wilhelmson.

Om aktiviteten ökar i tid kan den betraktas som arbete

Försäkringskassan ska alltid göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet både när det gäller sjukersättning och sjukpenning.

– Generellt sätt kan man säga att reglerna tolkas hårdare när det gäller sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

– Men viktigt är att titta på individen, eftersom två personer kan ha samma sjukdom men helt olika sjukdomsbild och mående.

Vid både sjukpenning och sjukersättning finns det möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening, eller utföra en hobby. Saker som du skulle gjort utanför din arbetstid i normala fall. Men vid bedömningen av arbetsförmågan ska förmågan att utföra sådana aktiviteter vägas in.

En timme i månaden utan lön och krav, där måste väl ändå gränsen gå?

Terese Östlin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

– Om du trots din sjukdom kan utföra aktiviteter som får dig att må bra är det positivt, säger hon.

– Till en början kanske det handlar om att passa tider, vara social och träffa andra människor, vilket i längden kan förbättra ditt mående så att du kan komma tillbaka till jobbet. Problemet uppstår om aktiviteten är av sådan art eller omfattning, så att den kan jämställas med arbete.

Gränsfall kan exempelvis vara aktiviteter som påminner om ditt ordinarie jobb, att du börjar tjäna pengar på din hobby eller att du är med i tävlingssammanhang som upptar en större tid av fritidsaktiviteten.

Undviker personer fritidsaktiviteter av rädsla att bli av med sin ersättning?

– De gånger som det blivit fel handlar det nog ofta om att informationen inte nått fram i tid, eller att vi inte haft en diskussion om vad som gäller, säger Andreas Pettersson.

– Sedan finns det fall där man haft sjukersättning under flera år och blivit bättre, börjat ägna sig åt en hobby men inte tänkt på att anmäla det till myndigheterna.

Man ska anmäla till Försäkringskassan om det uppstått någon förändring som skulle kunna påverka rätten till ersättning.

– Om du känner dig osäker på vilka aktiviteter som du kan utföra när du får ersättning från Försäkringskassan kan du alltid prata med din handläggare. I de flesta fall brukar det inte vara något problem, så jag tycker inte att folk ska känna sig oroliga, säger Terese Östlin.

Sjukersättning och sjukpenning

• Om du tillfälligt inte kan arbeta för att du är sjuk kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Den betalas ut på antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

• Sjukersättning kan du få om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig mer kommer att kunna arbeta. Tidigare kallades den för förtidspension och betalas likt sjukpenningen ut på 25,50,75 eller 100 procent.

• Sjukersättningen kan omprövas med några års mellanrum.