Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Konstförening på jobbet på väg att dö ut

Snart kommer konstföreningarna på landets arbetsplatser att dö ut. Det befarar Riksorganisationen Sveriges Konstföreningar som kräver en lagändring av förmånsbeskattning på vinster i konstlotterier.
Anita Täpp Publicerad 21 februari 2019, kl 15:18
Ulf Palm/TT
Konstföreningen på SSAB i Borlänge visar Morakonstnären Anette Backmans verk i personalmatsalen Blå lådan. Ulf Palm/TT

Att vi kan ha konstföreningar på jobbet är enligt Riksorganisationen Sveriges Konstföreningar unikt i världen och har en lång historia. 1940 bildades den första konstföreningen på en svensk arbetsplats.

Ända sedan 1990-talet har arbetsgivare haft möjlighet att stötta föreningarna på samma sätt som gäller för friskvårdsbidrag till de anställda. Alltså att de har kunnat göra skatteavdrag för dessa bidrag. Samtidigt har de vinster som lottats ut till medlemmarna i en konstförening varit skattebefriade.

Men för några år sedan ändrade Skatteverket sin tolkning av hur regelverket ska tillämpas, vilket enligt Greta Burman, verksamhetschef på Sveriges Konstföreningar, exempelvis innebär att den som nu vinner en tavla för 10 000 kronor ska betala runt 8 000 kronor i skatt.

Sedan det blev känt har hon själv blivit uppringd av många företrädare för konstföreningar som berättat att de måste lägga ned verksamheten eftersom medlemmarna inte vill eller kan betala den skatten.

Men också därför att arbetsgivare dragit in sina bidrag.

– Även om arbetsgivare fortfarande kan göra avdrag för sina bidrag till konstföreningar så har regeländringen skapat en oro som gjort att en del arbetsgivare dragit öronen åt sig, förklarar Greta Burman.

Sedan 1990 har antalet medlemmar i Sveriges Konstföreningar minskat med 80 procent.

– Det finns säkert många orsaker till nedgången och tyvärr har vi ingen statistik på hur många procent som beror på Skatteverkets nya regler. Men om det fortsätter så här så kommer det säkert ta död på alla konstföreningar på våra arbetsplatser, säger hon.

– Därför hoppas vi nu att regeringen snarast ändrar på lagstiftningen så att det man vinner i lotterier inte ska förmånsbeskattas längre. Det här drabbar inte bara anställda utan också många konstnärer.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.