Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Efter vab kommer vaf - vård av förälder

När barnen äntligen börjat reda sig själva och du tänker satsa helhjärtat på jobbet kommer nästa barriär i din karriär – skruttiga föräldrar som behöver din hjälp. Vaf, vård av förälder, påverkar dock inte din inkomst lika mycket som vab, visar forskning. 70 procent av alla som söker närståendepenning är kvinnor.
Johanna Rovira Publicerad 29 januari 2020, kl 12:24
Person håller om annan persons händer.
Vård av anhörig kan underlätta med hjälp av närståendepenning. Foto: Aleksandr/Colurbox

Internationella studier och även svenska enkätundersökningar visar att det är kvinnor som drar det tyngsta lasset när föräldrar blir gamla och skröpliga och behöver hjälp. Men en nyligen publicerad undersökning från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, som bygger på registerdata, visar att risken att hamna på efterkälken ekonomiskt på grund av vårdkrävande föräldrar inte är så överhängande.

– Effekterna finns, men är mindre än jag trodde innan jag började undersöka och mindre än vad man funnit i tidigare studier, säger Anna Norén, doktor i nationalekonomi, som ligger bakom studien.

Det kan finnas flera orsaker till att resultaten i den nypublicerade studien skiljer sig från andra undersökningar. Enligt Anna Norén kan det bero på att den offentliga vården i Sverige är väl utbyggd till skillnad från andra länder, men hon utesluter inte att resultatet beror på att hon inte lyckats fånga in alla typer av ohälsa i slutskedet av livet.

– Jag har tittat på inkomster hos personer som förlorat en ensamstående förälder eller vars förälder fått en stroke. Det skulle vara intressant att också studera hur till exempel föräldrars demens påverkar inkomsten och sysselsättningen.

Könsskillnaden, vem som tar hand om sin ensamstående mor eller far, var inte heller lika markant som i andra undersökta länder, även om Anna Norén kunde se att döttrar är sjukskrivna i högre grad än söner. Men om det beror på att kvinnor sjukskriver sig för att informellt kunna ta hand om sin förälder eller om de faktiskt själva blir sjuka på grund av ansvar och dubbelarbete, kunde hon inte urskilja.  

Enligt försäkringskassan är det dock stora skillnader i hur män och kvinnor tar ut närståendepenning, den ersättning man kan söka när man avstår arbete för att ta hand om en svårt sjuk förälder, bland annat. Drygt 70 procent av alla som får denna ersättning är kvinnor.

Ann-Katrin Dolium, utredare och ansvarig för Unionens jämställdhets- och mångfaldspolitiska plattform som togs vid förbundets kongress i fjol, menar att det för Unionens del är tydligt att vård av föräldrar är en könsfråga.

– Det är kvinnorna som  i mångt och mycket tar på sig ansvaret för de äldre, inte bara när dessa är svårt sjuka, utan i vardagen, säger hon.

Ann-Katrin Dolium är förvånad över IFAU-rapportens resultat och menar att inkomsten för kvinnor som vårdar föräldrar borde påverkas mer.

– En del kvinnor går ju ner till deltid för att hjälpa inte bara föräldrar, utan även svärföräldrar och är man borta från jobbet påverkas inkomsten. Men det här är en fråga som nyligen hamnade på Unionens agenda och som vi ska titta närmare på. 

Kriteriet för att få ut närståendepenning från Försäkringskassan är att den närstående (som inte nödvändigtvis måste vara en förälder) är akut och livshotande sjuk. Oavsett om du får närståendepenning eller inte har du alltid rätt att ta tjänstledigt från jobbet om någon familjemedlem råkat ut för sjukdom eller olycka. Arbetsgivaren kan alltså inte säga upp, avskeda eller straffa dig på något annat sätt om du är frånvarande på grund av en nödutryckning som kräver din närvaro enligt Lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl.

Finns det kollektivavtal på ditt jobb kan det dock finnas både begränsningar (till exempel hur många dagar man får ta ledigt) men eventuellt också mer generösa villkor. På Microsoft får man till exempel vara ledig med full lön för att vårda en anhörig som är svårt sjuk.

– Det är viktigt att arbetsgivare inser att vård av äldre anhöriga faktiskt är en utmaning deras anställda har. Det är ett praktiskt problem här och nu och man behöver fundera på om man inte ska ge alla anställda samma flexibla möjligheter som man ger småbarnsföräldrar, säger Ann-Katrin Dolium.

Så funkar närståendepenning

  • Du har rätt att vara ledig från jobbet för att vårda en svårt sjuk förälder, men också någon annan anhörig (vän eller granne) om du har ansökt om närståendepenning.
  • Närståendepenning motsvarar knappt 80 procent av din inkomst och din arbetsgivare kan betala utfyllnad på upp till 10 procent – betalas mer ut kan ersättningen minska.
  • För att få närståendepenning krävs samtycke från den sjuka eller ett läkarutlåtande. Du måste ansöka om pengar senast tre månader efter första dagen då du är ledig för vård av anhörig.
  • Ledighet kan tas ut delar av dagen. Ersättningen betalas i max 100 dagar och kan delas mellan olika vårdare.
  • Ungefär lika många kvinnor som män vårdas av personer som får närståendepenning.
  • Antalet sjuka vars vårdare fått ersättning har ökat något, men antalet dagar med närståendepenning minskade förra året till 167 118 dagar, varav 117 380 betalades ut till kvinnor.
Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström