Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Inte samma förutsättningar att jobba längre

Kan du tänka dig att jobba efter 65-årsdagen? Alla yrkesgrupper har inte samma förutsättningar, men tjänstemännen tenderar att stanna längre i arbetslivet. Ett faktum som riskerar att öka de sociala klyftorna.
Lina Björk Publicerad 13 oktober 2014, kl 10:39
Colourbox
Typen av yrke påverkar hur länge du kan jobba. När allt fler förväntas jobba efter 65-årsdagen kan det resultera i ökade klyftor. Colourbox

De senaste hundra åren har medellivslängden i Europa ökat med nästan 30 år för kvinnor och män. Vi lever längre och är friskare. Men samtidigt har barnafödandet minskat de senaste åren och allt färre ska försörja allt fler. En slutsats av detta är att det behövs fler äldre som orkar jobba längre. Hur skapar vi förutsättningar för det?

- Äldre framställs ibland som en andra klassens arbetskraft. Jag tycker att det är viktigt att fokusera på vad man klarar av snarare än inte klarar, för det är då det blir problematiskt. Vi är alla olika och har olika slags jobb, vilket gör att det inte går att sätta en norm för när man bör införa arbetsanpassning eller liknande, säger Hugo Westerlund, som är föreståndare på Stressforskningsinstitutet och har forskat om äldre i arbetslivet.

I en tidigare rapport från Unionen frågade man sina medlemmar hur de ser på förutsättningarna för att stanna kvar längre i arbetslivet. Många nämnde ekonomi som en viktig faktor, liksom möjligheten att trappa ned och arbeta deltid. Medlemmarna lyfte även fram betydelsen av åldersdiskriminering. 24 procent uppgav att de blivit utsatta för åldersdiskriminering på sin arbetsplats, och att det hade stor betydelse för viljan att fortsätta jobba efter 65-års dagen.

- Det finns en ungdomsdyrkan i arbetslivet. Helst ska man vara ung, ha en gedigen utbildning och många års erfarenhet. Men äldre personer har många fördelar om man tittar på gruppnivå. De är mer emotionellt stabila, fattar klokare beslut och kan sätta in saker i större sammanhang. Dessutom har de större social kompetens, vilket borde ses som en tillgång på vilken arbetsplats som helst, säger Hugo Westerlund.

Men även om de ekonomiska incitamenten för att stanna kvar i arbetslivet finns, så är inte förutsättningarna lika för alla. Det är exempelvis svårare för anställda som jobbar med tunga arbetaryrken att orka några extra år, jämfört med tjänstemannayrkena, som inte sliter lika mycket på hälsan. Det kan i framtiden skapa sociala klyftor.

- Om man jobbar längre så ska man få lön för det. Problemet är att de som orkar jobba längre är de som har de minst slitsamma jobben och den bästa hälsan och som också tenderar att vara dem med bäst inkomst och ekonomi. Skapar man incitament för att jobba längre, så kommer de som redan har en god ekonomi att få det bättre och de som redan har det slitsamt att få det sämre om man inte kan hitta övergångar för dem till andra jobb.

I dag flyter dock många arbetaryrken och tjänstemannayrken ihop. Det finns skogsarbetare som arbetar med avancerad teknisk utrustning och tjänstemän som har arbetarkaraktäristiska jobb, exempelvis callcenteranställda. Hur ska arbetsgivare planera för att behålla sin personal?

- Jag tror man måste vara ett steg före hela tiden. Det går inte att säga till en 62-årig utsliten städerska att hon ska byta jobb. Arbetsmarknaden är inte anpassad för ett karriärbyte sent i livet och då blir vi kvar i arbetsuppgifter som inte passar.

Unionen har slutit avtal inom vissa avtalsområden om möjligheten till en delpension som finansieras genom extra inbetalningar till tjänstepensionen, och som beroende på avtalsområde kan tas ut från 61 eller 62 års ålder. Det gör det ekonomiskt möjligt att gå ned i veckoarbetstid. Hugo Westerlund anser att det är en bra lösning.

- Det är omdebatterat eftersom jag tror att deltidspensioneringen gör att människor som skulle kunna jobba heltid går ned i arbetsid, vänjer sig vid pensionering och glider ut snabbare. Men man kan också tänka sig att det skapar en möjlighet för människor att jobba längre med bibehållen livskvalitet. Och jag tror att man ska skapa incitament för att folk använder det på det senare sättet. Att benämna det som någon annat än pensionering till exempel. Varför inte deltidsåteranställning!

Pension

Avtalat tar över Collectums roll - kolla tjänstepension på ny sajt

Snart kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat. På sajten finns också information om vilka kollektivavtalade försäkringar du har rätt till.
– Vi vet att det finns pengar många inte får del av, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.
Elisabeth Brising Publicerad 11 januari 2024, kl 13:36
Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund
11 mars kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat.se i stället för på Collectum.se. På bild syns Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund

Just nu är det många som diskuterar kollektivavtal i Sverige med anledning av Teslastrejk och den tidigare Klarnakonflikten. Men långt ifrån alla svenskar vet vad ett kollektivavtal är, om de har något på sin arbetsplats och vad det i så fall ingår för förmåner och skydd i det. 

– Vi vet att det finns pengar många inte får del av. Man kanske ramlar på vägen till jobbet och kan få pengar för det via försäkringar som finns i kollektivavtalet. Nu vill vi öka kunskapen om det här skyddet, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.

Ny sajt för pensionsval

Ett sätt från näringsliv och fack i privat sektor att tillsammans lösa bristen på enhetlig information om olika kollektivavtalade förmåner är bildandet av Avtalat och deras sajt som nu får en utökad funktion. 

På Avtalat.se ska privata tjänstemän från 11 mars kunna logga in för att göra ändringar i sin tjänstepension, ITP 1 och 2, i stället för som idag ändra den på Collectum.se. 

Redan i dag går det att logga in på Avtalat.se med bank-id och få digital rådgivning kring sin tjänstepension beroende på ens familjesituation - om man är gift, har barn eller lever ensam till exempel.

Användare på Avtalat.se ska också kunna få aktuell information om sitt avtalade försäkringsskydd vid arbetslöshet, föräldraledighet, arbetsskada, sjukdom eller dödsfall. 

Varför gör ni den här förändringen från Collectum till Avtalat?

– Många tycker pension och försäkring i sig är svårt. Är det sedan svårt att veta var man ska vända sig för att få information om det blir det ännu mer komplicerat. Det här är ett första steg i att samla alla tjänster om kollektivavtalad pension och försäkring på ett ställe. I dag är det utspritt, säger Niklas Hjert, vd för Avtalat. 

Föräldralön och omställningsstöd

Han ger några exempel: kollektivavtalen innehåller stöd till omställning vid eventuell arbetslöshet och ofta en kompletterande ersättning vid föräldraledighet som täcker upp för mer lönebortfall än vad Försäkringskassan betalar. 

Det här är Avtalat

Avtalat och deras sajt ägs gemensamt av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, där Unionen ingår. Avtalat skapades för att sprida kunskap och ge råd till alla som jobbar på en arbetsplats i privat sektor med kollektivavtalade tjänstepensioner och försäkringar.