Annons
Annons
  • "Ska man vara helt ärlig blir man bemött på ett annat sätt som icke-europeisk immigrant," säger Christian Brandstetter Foto: Per Groth

Ingenjören Christian ratas trots brist på arbetskraft

Publicerad 18 oktober 2021, kl 11:24

Trots att kompetensbristen är akut går många högutbildade utan jobb. Energiingenjören Christian Brandstetter är en av dem som ratas av företagen. Själv tror han att det bland annat beror på att han är född i Chile.

Sju år har gått sedan Unionenmedlemmen Christian Brandstetter tog examen som energiingenjör vid Mälardalens högskola. Sedan dess har han sökt tusentals jobb – även på svenska företag i andra länder.

– Max fyra gånger har jag varit på intervju för jobb som är relevanta för utbildningen, säger han.

Samtidigt råder det stor brist på högutbildad arbetskraft, särskilt ingenjörer och i synnerhet energiingenjörer visar SCB:s arbetskraftsbarometer. Men arbetsgivarna vill ha erfarna ingenjörer och Christian Brandstetter har aldrig fått chansen att visa vad han går för.

– De flesta av mina kursare fick jobb direkt efter högskolan, men de flesta fick jobb genom kontakter, säger han.

Förutom brist på erfarenhet och kontakter misstänker Christian Brandstetter att det är två saker till som ligger honom i fatet när han söker jobb. Dels att han var lite äldre när han tog examen – 35 år – dels att han är född i Chile.

– Ska man vara helt ärlig blir man bemött på ett annat sätt som icke-europeisk immigrant, säger Christian Brandstetter.

Sverige sämst på antirasism i arbetslivet

Att det existerar såväl diskriminering som rasism på svensk arbetsmarknad är ingen nyhet för Ann-Katrin Dolium, sakkunnig i hållbarhetsfrågor på Unionen.

– I otaliga forskningsrapporter framstår Sverige som bland de sämsta i klassen i dessa frågor. Eftersom vi har en syn på oss själva som otroligt jämlika och antirasistiska så tar vi inte till oss den fakta som finns, säger hon.

– Många blir nästan personligt kränkta vid blotta tanken på att det skulle förekomma rasism på deras arbetsplats. För ett par veckor sedan kom en ny rapport Vita privilegier och diskriminering, som beskriver just detta, säger Ann-Katrin Dolium.

Utomeuropéer får andra frågor vid rekrytering

Diskrimineringen börjar redan vid rekryteringsprocessen, där jobbansökningar från sökande med utländskt namn eller utbildning löper betydligt större risk att hamna i papperskorgen. Lyckas sökande med utomeuropeisk bakgrund ändå ta sig till intervju får de, enligt Ann-Katrin Dolium, andra sorters frågor än övriga sökande.

– En person som inte uppfattas som svensk får fler frågor som rör beteende och färre kompetensbaserade frågor än personer som uppfattas som svenska. Vi rekommenderar därför anonyma cv:n, att alla som rekryterar ska vara medvetna om hur man rekryterar kompetensbaserat och man ska vara flera i en rekryteringsprocess för att kunna ifrågasätta varandras bedömningar.

Christian Brandstetter, som precis har fått jobb som operatör på en arbetsplats där han sökte ett ingenjörsjobb, vill bara ha en möjlighet att visa vad han går för och skaffa sig den erfarenhet arbetsgivarna söker.

– Det är dåligt för självförtroendet att aldrig få jobb, man börjar fundera på om något fel på en. Jag önskar bara att arbetsgivare kunde ge mig chansen att göra jobbet, säger han.   

Läs mer:

Utlandsfödda Maria blev mobbad av chefen

Arbetsgivarna dissar utländsk erfarenhet

Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
  • Läs även...

    Debatt: Bemanningsföretagen är vägen till jobb

    Bemanningsbranschen utgör en stor inkörsport till kollektivavtalade jobb för unga och utlandsfödda. Ändå lever fördomar om arbete med dåliga villkor i branschen kvar, skriver Helena Bombas Holmström.

  • Läs även...

    Debatt: Sluta besluta med reptilhjärnan

    Att rekrytera med reptilhjärnan som är fullproppad med fördomar kan kännas enkelt men får förödande effekter på en arbetsplats. Det gör att vissa grupper får en gräddfil medan andra slår i glastaket, skriver Julia Sandberg.

  • Läs även...

    Så ska Northvolt locka 3000 till helt ny industri

    Northvolt ska anställa 3 000 till sin batterifabrik i Skellefteå. Katarina Borstedt är chef för rekryteringen och den som ska locka arbetskraft till en industri ingen har erfarenhet av.

  • Läs även...

    Efter historiskt höga siffror – färre långtidsarbetslösa

    Långtidsarbetslösheten för Unionens medlemmar pekar nedåt. Samtidigt ser framtiden tuff ut för vissa yrken som delvis fasats ut under pandemin.

  • Läs även...

    Tufft för unga och äldre

    Ungdomar och äldre har drabbats hårt av pandemin. Ändå har de blivit syndabockar i debatten. Och i arbetslivet har åldern också betydelse. Det är dags att vi tar på oss empati-glasögonen och slutar ställa grupper mot varandra.

  • Läs även...

    Övertro på algoritmer vid rekrytering

    Slut på diskriminering och stopp för luddiga beslut som alltid gynnar vita män. Algoritmerna utlovade ett framtida arbetsliv fritt från fördomar och sunkiga värderingar. Men icke. Al var visst inte det objektiva svaret på våra böner om rättvisa.