Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Ikea mutade sig till intyg

Fackklubben på Ikea i S:t Petersburg startade i restaurangköket. Personalen upptäckte att de hade intyg på utbildningar de aldrig hade gått.
– Företaget hade mutat sig till våra intyg, säger Svetlana Kostjutjenko.
Publicerad 13 januari 2014, kl 16:16
Börge Nilsson
Tre som vågar. Katja Tolkats, Svetlana Kostjutjenko och Valera Kudrjakov är öppna medlemmar i den enda fackklubben bland de 12 000 anställda på Ikea i Ryssland. De andra medlemmarna är rädda för repressalier och vill inte avslöja att de är med. Börge Nilsson

Katja Tolkats och Svetlana Kostjutjenko arbetar båda i restaurangen på Ikea Parnas. De förklarar att rysk lag kräver att kökspersonal har utbildning i bland annat livsmedelshygien och att den som är klar med sin kurs får högre lön.

Därför frågade Katja och Svetlana sina chefer när de skulle gå kursen. Cheferna svarade att det inte behövdes. De hade redan de intyg som behövdes.

– Då svarade jag att i så fall ska vi väl ha högre lön, säger Svetlana.

Men det fick de inte. Och eftersom de visste att de inte gått de kurser som ledningen påstod att de hade gjort, så försökte de ta reda på vad som hade hänt.

När Svetlana fick se sitt kursintyg blev hon full i skratt. Hon hade fått olika bra betyg och omdömen på olika delar av kursen. Allt såg väldigt trovärdigt ut.

– Ikea hade helt enkelt köpt falska kursintyg från en yrkesskola för att ha att visa upp när myndigheternas inspektörer kom. Det är korruption, säger Svetlana.

Nu har Svetlana gått de kurser hon redan hade intyg på. Katja Tolkats har inte fått någon utbildning.

– Men jobba får jag. Jag kan aldrig tro att det är lagligt, säger hon.

Via e-post bekräftar Anna Pilkrona Godden, som har hand om mediefrågor som rör Ikeas varuhus, att företaget fixat intyg på kurser som personalen inte har gått. Ikea skriver:

”För några år sedan hade vi en överenskommelse mellan butiken och en lokal skola om att förse oss med certifiering av kockar”.

Arrangemanget var onödigt, enligt företaget, som tvärtemot vad fackklubben säger hävdar att det inte finns något lagligt krav på intyg för kockar, vilket man ett tag trodde.

Men att intygen var falska bekräftas av Ikea:

”Däremot är det korrekt att inte alla medarbetare genomgick all den träning de skulle ha gått för att få intygen från skolan”, skriver Ikea. 
 

Börge Nilsson/Textra

Anställningsvillkor

Osäker anställning kan leda till för tidig död

Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
David Österberg Publicerad 14 september 2023, kl 06:30
En man håller sig för huvudet framför sin dator. Oskarp bild.
Ett kollektivavtal och en fast anställning kan minska risken att dö en för tidig död. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.

– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.

Låg lön dålig för hälsan

En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.

– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.

Svårare att få lån

En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.

– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.

I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.

Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.