Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Hon blev årets IT-tjej

För tolfte året i rad utsåg Microsoft i går kväll Årets IT-tjej. Utmärkelsen instiftades 2003 för att visa att det visst finns kompetenta och drivna tjejer som studerar avancerad IT, redo att rekryteras och lyftas fram som förebild för andra. Årets IT-tjej heter Anna Henningsson.
Gabriella Westberg Publicerad 12 mars 2015, kl 10:09
Universum
Anna Henningsson, som igår kväll fick Microsofts utmärkelse Årets IT-tjej vid ett evenemang på Berns i Stockholm. Universum

Årets IT-tjej tilldelas en tjej som visar att allt är möjligt – trots att det var ”hon som var dålig på matte”. Med sitt driv och engagemang är Årets IT-tjej en förebild för andra tjejer. Och med en entusiasm som smittar av sig och ett stort mått ”Go!” inspirerar Årets IT-tjej andra till en karriär inom IT-branschen samtidigt som hon banar vägen för nästa generation briljanta IT-proffs.”

Så löd juryns motivering, när Anna Henningsson, som studerar teknisk datavetenskap med inriktning finansiell IT på Umeå Universitet, i går kväll tog emot utmärkelsen Årets IT-tjej.

För Kollega berättar Anna Henningsson att hon kom in på IT från ett oväntat håll – oväntat även för sig själv. Att hålla på med teknik stämde inte överens med vare sig omgivningens eller hennes egen bild av sig själv, säger hon, och konstaterar att just det kanske kan bidra till att hon kan inspirera andra unga tjejer att våga testa en teknisk utbildning.

- Jag kommer själv från den grupp jag vill nå. Jag har ingen teknisk bakgrund. Jag tänkte: ”Det där kan väl inte jag hålla på med.” Det kändes inte naturligt alls för mig att söka mig till IT-branschen, jag fick verkligen jobba med mig själv.

Som humanist med samhällsvetenskaplig gymnasieexamen ville Anna Henningsson bli sjukgymnast. Det var när hon kompletterade sin gymnasiekompetens med ett naturtekniskt basår som hon insåg att hon ju faktiskt visst var bra på matte. Och att det var roligt.

- Då tänkte jag: Vad är det som säger att inte jag skulle kunna bli civilingenjör?

Därefter sökte hon sig till en öppen introkurs i programmering, och på den vägen är det. Nu vill Anna Henningsson mest av allt utmana fördomarna om hur en programmerare ser ut och få andra unga tjejer att fatta hur kul det är.

- Det är ju så fruktansvärt häftigt! Varför hade jag inte insett det tidigare? Folk måste fatta vad det innebär att jobba med IT innan de väljer bort det.

IT-branschen tampas ännu med ett underskott på kvinnor, som Kollega rapporterat om tidigare. Nyligen kom en undersökning som visade att endast fem procent av kvinnorna i åldersspannet 16-30 år är intresserade av ett jobb inom IT, att jämföra med fler än var fjärde bland de unga männen.

- Jag vet varför jag valde bort IT ursprungligen. Det finns föreställningar om att sånt här håller inte kvinnor på med. Det är lite sent att komma på att man vill hålla på med IT när man är 21 år, som jag var. Jag tror att man skulle ha programmering i grundskolan.

Varför är det viktigt att IT-branschen blir mer jämställd?

- Vi får inte mindre teknik i samhället. Alla behöver inte kunna allt, men alla behöver en grundläggande förståelse – och den förståelsen måste vi jämna ut. Sedan är ju inte teknik något som bara killar använder. Alla använder tekniken och det är framtiden! Varför skulle inte kvinnor vara med och bygga framtiden?

Årets IT-tjej

Över 50 kvinnliga IT-studenter var nominerade. Efter caselösningar, presentation och intervjuer återstod tre finalister: Anna Henningsson, Mathilda Bjarnehed och Tilda Pentikäinen.

Grattis till finalistplatsen, Tilda Pentikäinen, som studerar datavetenskap vid Uppsala universitet: 
- Tack! Jag är otroligt glad om att få vara med om det här. 

Varför behövs fler kvinnor i IT-branschen?
- I dag missar vi mycket kompetens. Och är det Och är det något IT-branschen behöver är det kompetens och arbetskraft för att hänga med i utvecklingen. Dessutom är det viktigt med mångfald och jämlikhet för att arbetsplatserna ska vara så bra som möjligt.

Grattis till finalistplatsen, Mathilda Bjarnehed, som studerar dataspelutveckling på Högskolan i Skövde: 
- Tack. Det är en stor ära att få vara med i finalen. Spel, som jag håller på med,  är den del av branschen där det är minst jämställt ännu. Det finns en tråkig attityd på nätet gentemot tjejer i dataspelsvärlden. Det är dags att visa positiva förebilder nu!

Vad behöver ändras i branschen för att locka fler tjejer?
- Företagen måste visa att det faktiskt är så coola som de säger. Att skapa en välkomnande miljö för tjejer att jobba på och uttrycka det tydligt när man rekryterar, att man söker tjejer och att man är beredd att anstränga sig för att behålla de som kommer dit.

- Om man kommer på en intervju och ser att det bara är män där undrar man. Varför är det inte en enda tjej här, har de en dålig attityd på det här företaget?

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström