Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Fler föräldralediga män efter pappamånad

För tre år sedan infördes en tredje pappamånad. Den har lett till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen – fast bara lite.
– Mycket annat påverkar föräldrars uttag, säger Alexandra Wallin, chef för avdelningen Barn och familj på Försäkringskassan.
David Österberg Publicerad 14 maj 2019, kl 15:49
Nataliya Hora/Colourbox
Den tredje "pappamånaden" har - om än blygsamt - ökat mäns uttag av föräldraledighet. Nataliya Hora/Colourbox

Kvinnor är föräldralediga i betydligt större utsträckning än män. För att ändra på det har politiker i omgångar valt att reservera dagar i föräldraförsäkringen åt varje förälder. På så sätt blir det färre dagar som föräldrarna kan dela hur de vill. Dagarna kallas ofta pappadagar eller pappamånader, trots att de egentligen inte är vikta åt pappan.

I dag finns tre reserverade månader. Den första infördes 1995, den andra 2002 och den tredje 2016. Nu har Försäkringskassan undersökt effekten av den tredje pappamånaden. Enligt rapporten har månaden bidragit till ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. Ökningen är dock liten: mäns uttag ökade med fyra dagar och kvinnors uttag minskade med 7,5 dagar.

Pappamånaden påverkade dock olika pappor på olika sätt. Pappor med mycket låg utbildning tog inte ut fler föräldradagar och inte heller pappor med hög utbildning.

Vid införandet av den första och andra pappamånaden var resultatet annorlunda. Den första innebar att fler pappor med låg utbildning tog ut föräldradagar, den andra att pappor med hög utbildning gjorde det.

– De reserverade månaderna har ökat pappors uttag av föräldrapenning. Men mycket annat påverkar föräldrars uttag, bland annat ser normer och förväntningar på föräldrarnas roller olika ut i olika grupper och kan ha betydelse för föräldrarnas beslut, säger Alexandra Wallin, chef för avdelningen Barn och familj på Försäkringskassan, i ett pressmedelande.

Forskning visar bland annat att personer med hög utbildning oftare har ett mer jämställt uttag. Dessutom påverkar ålder, födelseland, inkomst och var man arbetar. Pappor på kvinnodominerade arbetsplatser tar till exempel ut fler dagar än pappor på mansdominerade arbetsplatser.

Normer kring föräldraskap har också betydelse, enligt rapporten. Många föräldrar anser att det är normalt att mamman är hemma minst hela barnets första år. Forskning visar också att kvinnor är hemma betydligt mer än män även i familjer där kvinnorna tjänar mer. I de familjerna anser paren att de kan avvara en betydande del av kvinnans inkomst för att hon ska kunna vara föräldraledig.

Kvinnor är oftare föräldralediga

  • Mammor till barn födda 2005 hade i genomsnitt tagit ut 290 dagar och pappor 53 dagar med föräldrapenning när barnet fyllde två år.
  • För barn födda 2015 var motsvarande siffror 269 dagar för mammor och 67 dagar för pappor.
  • Mellan 2015 och 2015 ökade andelen par som delade lika på föräldraledigheten från 9,5 till 17,4 procent.
  • 21 procent av männen med barn födda 2015 tog ut mindre än fem föräldrapenningdagar.
Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström