Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Fackligt engagemang går i arv

Vad är det som får personer att engagera sig fackligt? Önskan att göra nytta är en orsak. Att ha vuxit upp med föräldrar som varit aktiva i föreningar är en annan, visar en ny rapport från tankesmedjan Futurion.
Lina Björk, Johanna Rovira Publicerad 19 oktober 2021, kl 10:58
Shutterstock
"För mina föräldrars generation var det en självklarhet att vara fackligt engagerad, nu försöker jag att föra det vidare till mina barn", säger Liselott Karlsson, förtroendevald i Unionen. Shutterstock

Att förbättra arbetskamraternas villkor hamnade högst upp på listan när personerna i enkätstudien skulle motivera varför man engagerar sig fackligt. Sina egna villkor brydde man sig inte så mycket om – det motivet kom allra sist, följt av önskan om att förbättra samhället i stort.

Koorosh Khosravi, styrelseledamot i Unionenklubben på Sandvik Coromant i Gimo, bekräftar att det är det är viljan att förbättra villkoren på arbetsplatsen som får honom att engagera sig fackligt och att solidaritet är en stor drivkraft.

– För mig är den svenska partsmodellen helig – jag tror på den, det är otroligt viktigt att vi måste vårda den för att behålla och förbättra den, säger han.

Fackligt engagemang ärvs från föräldrar

Andra faktorer som påverkar om vi väljer att engagera oss är utbildning, lön, familj och värderingar. Personer med högre utbildning tenderar i högre grad att engagera sig fackligt, däremot tycks höga löner ha en motsatt effekt, i alla fall när det gäller män. Har man hemmavarande barn är chansen större att man sysslar med fackliga frågor, likaså om ens föräldrar varit intresserade av föreningsrörelsen.

Liselott Karlsson klubbordförande på Altia känner igen faktorerna. Framför allt om det fackliga arvet. När hon fick sitt första jobb tryckte hennes pappa en inträdesblankett i handen på henne. Det var lika självklart som att ställa sig i bostadskön. Men så är det inte riktigt längre.

– Jag tror att det handlar väldigt mycket om vad man har fått med sig hemifrån och vilka värderingar man har. För mina föräldrars generation var det en självklarhet att vara fackligt engagerad, nu försöker jag att föra vidare det till mina barn, men den generationen märker jag i mitt jobb är mer svårövertalad, säger hon.

Rapporten från Futurion visar också att det finns beröringspunkter mellan fackligt engagemang och ideell verksamhet i andra organisationer. Personer som har engagerat sig fackligt har också ofta andra typer av uppdrag. De sitter med i bostadsrättsföreningar, är politiskt aktiva, eller jobbar ideellt för en förening. Både Koorosh Khosravi, som sitter i Röda korset styrelse i Östhammar och Liselott Karlsson passar in på beskrivningen.

– Jag tror att det beror på att det krävs en viss typ av person för att engagera sig. Man måste tycka om människor och att förändra saker. Jag har varit både lagledare och kassör på min fritid och jobbat väldigt mycket obetalt. Men det får man igen i känsla av att göra gott, säger Liselott Karlsson. 

Läs mer:

"Fackligt arbete handlar om solidaritet"

Andreas gick från fackordförande till HR

Mbl – så funkar lagen

Futurion

Futurion är den fackliga samorganisationen TCO:s tankesmedja. Unionen är ett av fackförbunden som ingår i TCO.

Futurions rapport Fackligt engagemang – om medborgerligt engagemang inom fackföreningar är framtagen inom ramen för Unionens forskningsprojekt om facklig makt och demokrati i samarbete med Futurion. Den är skriven av Johan von Essen, professor Ersta Sköndal Bräcke högskola och Susanne Wallman Lundåsen, docent Linköpings universitet. Enkätundersökningen riktade sig till svarande i åldrarna 20 - 68 år och totalt deltog 3 501 personer.

Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.