Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

EU-strategi för arbetsmiljö skjuts upp

EU-kommissionens strategi för arbetsmiljö gick ut 2012. Trots att det gått två år lyckas kommissionen inte presentera en ny.
Sandra Lund Publicerad 8 april 2014, kl 15:34

I förra veckan skulle EU-kommissionen ha presenterat unionens nya strategi för arbetsmiljö i medlemsländerna. Den senaste löpte ut 2012. Såväl fackliga företrädare som EU-parlamentet har krävt att kommissionen snarast ska ta fram en ny strategi. Men så har det inte blivit. Inte heller denna gång.

- Det är tydligt att det är ett politiskt beslut och inte något litet krångel som satt käppar i hjulet. Det är fruktansvärt kortsiktigt tänkande från kommissionens sida och det liknar mer och mer en nedmontering av europeiska arbetsmiljöregler, säger EU-parlamentarikern och före detta klubbordförande för IF Metall på Volvo, Olle Ludvigsson, till Europaportalen.se.

Enligt källor till Europaportalen.se handlar förseningen om att kommissionärerna inte kommer överens. Flera av dem anser att det skulle vara för dyrt för krisande företag att införa nya regler när Europa redan blöder.

Enligt kommissionens talesperson för sysselsättningsfrågor, Jonathan Todd, ska dock en ny strategi antas den 6 juni.

Olika roller som påverkar vår arbetsmiljö

  • EU-parlamentet är det enda EU-organ som är folkvalt. Tillsammans med ministerrådet ska parlamentet besluta om nya lagar. I dag finns 766 ledamöter. Den 25 maj är det val, då ska 751 ledamöter väljas. Orsaken till att det blir färre är att Kroatien blivit ny medlem under den senaste perioden. Därför har antalet ledamöter tillfälligt varit fler.
  • EU-kommissionen består av 28 kommissionärer, en från varje EU-land. Deras uppgift är att föreslå nya lagar. De ska också övervaka att medlemsländerna följer lagarna.
  • Vad som sker på EU-nivå påverkar svensk arbetsmiljö. Till exempel införlivas direktiv ständigt från EU i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.