En sjukskriven medarbetare kostar lågt räknat 2 740 kronor per dag. Bristande ledarskap i ett företag med 30 anställda kan kosta 2,9 miljoner kronor per år. Det är exempel på några ekonomiska konsekvenser av dålig arbetsmiljö som Arbetsmiljöverket lyfter fram i sin nya kampanj.
I den här branschen jobbar många unga som trivs med sina jobb, och ibland kanske jobbar mer än vad som är nyttigt. Fredrik Sandberg/TT
Det är ”dolda” faror på jobbet som står i fokus för kampanjen som riktar sig mot informations- och kommunikations-branschen.
Branschen, som rymmer företag inom telekommunikation, dataprogrammering, nyhetstjänster, kommunikation och webb, är en av de allra sämsta när det kommer till arbetsmiljöarbete. I en tidigare undersökning sade sig ungefär en tredjedel av företagen varken veta tillräckligt om eller bedriva systematiskt miljöarbete.
I branschen jobbar många unga som trivs med sina jobb, och ibland kanske jobbar mer än vad som är nyttigt och inte heller funderar så mycket på den saken.
- Det är därför de här farorna kan kännas lite dolda, här gillar man sitt jobb, det är lite honungsfälla, man upptäcker inte riskerna förrän det är för sent, säger Ulf Strandberg på Arbetsmiljöverket, enligt vilken en avsikt med kampanjen är att lyfta fram de ekonomiska fördelarna med att satsa på arbetsmiljön.
- Vi vill uppmärksamma branschen på att det här regelverket finns och att det absolut finns lönsamhet att hämta i att jobba förebyggande, och att det dessutom finns stöd och verktyg att hämta hos oss.
Arbetsmiljöverket lyfter fram ett antal dolda arbetsmiljöfaror i den till synes så trygga kontorsmiljön och ger även exempel på vad kostnaden kan bli.
En dålig skrivbordstol kan på sikt leda till en sjukskriven medarbetare och en kostnad på 2 740 kronor per dag.
För hög arbetsbelastning och i slutändan en utbränd medarbetare ger en kostnad på 392 000 kronor.
Ett ledarskap som inte håller måttet skapar otydlighet och förvirring. På ett företag med 30 anställda kan det skapa kostnader, bland annat i form av bristande engagemang hos personalen, på 2,9 miljoner om året.
Att det finns pengar att hämta på en god arbetsmiljö stärks ytterligare i en ny forskningsrapport. Rapporten, som Nordiska ministerrådet är initiativtagare till, visar på mycket starka samband mellan god fysisk arbetsmiljö och trivsel och företagets produktivitet, skriver tidningen Arbetsliv.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.
Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren.
Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?
– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB.
Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.
Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket.
– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.
I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika.
Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen.
Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket.
Lös problemen - eller riskera vite
På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite.
Anders Ringqvist. Foto: Privat
Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.
– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han.
Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap.
– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven?
Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika:
– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslagbedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder.
Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar
Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas.
– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist.
Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?
– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.
Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.
Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han:
– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.
Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?
– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.
Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.
