Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Dubbla jobb kan ge lägre ersättning

Är du både anställd och driver eget företag? Kombinationen A- och F-skatt riskerar att göra din sjukpenning lägre än du räknar med.
Publicerad 19 maj 2016, kl 18:28
Man ser orolig ut och tar sig för huvudet.
Systemet för sjukpenningsgrundande inkomst, SGI, skapades för över 40 år sedan och är anpassat efter stora företag med anställda - inte småföretagare. Illustration: Colourbox

Så många som 400 000 svenskar är både A-skattare och F-skattare. Allt fler varvar olika typer av anställningar som projekt, timanställning och vikariat med egenföretagande. Men reglerna kring hur den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, ska beräknas för så kallade kombinatörer är desamma som 1974.

– Dagens system är uppbyggt för stora företag med anställda. Kombinatörer är ingen prioriterad grupp. Det kan vara svårt att få besked om sin SGI i förväg. En fråga är hur mycket inkomster man kan ha vid sidan om för att det ska räknas in i SGI:n, säger Lars Jagrén, chefsekonom, Unionen.

Den som är egenföretagare tio månader och tar anställning två månader under ett år får bara räkna in månaderna med F-skatt i sin SGI. Tvärtemot vad man skulle kunna tro så är inte den taxerade inkomsten automatiskt samma som den sjukpenninggrundande inkomsten för kombinatörer. Det kan bli en obehaglig överraskning när man ska vara föräldraledig, måste vabba eller blir sjuk.

Reglerna innebär att man antingen måste ha inkomst från anställning sex månader i följd eller årligen återkommande för att få räkna in även den inkomsten som grund för SGI. I det senare fallet måste man antingen kunna visa upp att inkomsten upprepats historiskt eller att den kommer att göra det i framtiden.

Skattningen av SGI-nivån för anställning görs genom att blicka framåt och motsvarande för eget företagande görs genom att man blickar bakåt.

– Från Unionen driver vi frågan att sexmånaders-regeln ska tas bort och att SGI-skattningen även för företagare borde vara framåtsyftande. Arbetsmarknaden förändras. I framtiden blir det fler kombinatörer och trygghetssystemen borde passa även dem, säger Lars Jagrén.

Han betonar att systemet är godtyckligt och efterlyser ett standardiserat regelverk.

– Olika försäkringskassor kan hantera det här på olika sätt. Bedömningen kan bli olika beroende på om man hamnar hos en trevlig handläggare eller hos någon som är grinig eller snål. Det är rättsosäkert. Mitt råd är att man ringer till tre olika handläggare på Försäkringskassan och till Unionen, säger Lars Jagrén.

Eva-Lotta Germundsson, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, håller delvis med om kritiken. Hon berättar att Försäkringskassan är positiv till den utredning som föreslår att inkomstunderlag för socialförsäkringen ska baseras på vad man faktiskt har tjänat.

– Det blir mycket tydligare och enklare att förstå vad jag får. Man tror att det blir mer rättvisande. SGI är ju bara en sanning för till exempel sådana som jag, där man kan multiplicera månadslönen med tolv, säger Eva-Lotta Germundsson.

Systemet är enligt henne förvisso komplicerat men inte rättsosäkert. Hon förklarar att Försäkringskassan har så kallad koncentrerad handläggning av den här typen av ärenden, två specialiserade kontor arbetar med de här frågorna. Egenföretagare har också en egen telefonlinje till Försäkringskassans kundservice.

Lite missvisande kan man tycka att det är att Försäkringskassan på sin egen sajt har följande fråga och korta svar under fliken Vanliga frågor:

”Jag har både en anställning och ett eget företag. Vad kommer min SGI att baseras på?
Svar: Den kommer att baseras på både din lön från anställning och på din inkomst från näringsverksamhet.”

Vad ger du för råd till kombinatörer?
– Jag ger inga råd. Men man ska vara medveten om hur lagstiftningen ser ut, vilka inkomster som får ingå i SGI och hur villkoren ser ut i övrigt. Det är vars och ens ansvar att ta reda på det, säger Eva-Lotta Germundsson.

 

Så här kan det se ut

Annas SGI baseras på alla inkomster
Anna jobbar som coach med förändringsprocesser inom organisationer. En av hennes större uppdragsgivare har tre år i rad anställt henne en månad vår och höst. Eftersom anställningen är återkommande får hon tillgodoräkna sig även de inkomsterna när hennes SGI bedöms.

Johans alla inkomster räknas inte
Johan är frilansjournalist och vikarierar som redaktör på en tidning under fem månader. Eftersom anställningen understiger sex månader och inte är årligen återkommande får han inte räkna in inkomsterna från anställningen i sin SGI.

Frida får full pott
Frida är IT-konsult och får under sju månader en projektanställning hos en av sina uppdragsgivare.  Eftersom anställningen varar längre än sex månader får hon räkna in även den inkomsten i sin SGI.

 

TEXT: CAJSA HÖGBERG

Så fastställs SGI

  • För den som har en enskild firma som startats mindre än två år tidigare baseras SGI på vad en anställd med liknande arbetsuppgifter, utbildning och yrke tjänar – så kallad jämförelseinkomst. Om den som startar eget företag tidigare har haft likande arbetsuppgifter kan Försäkringskassan ta ledning av de inkomsterna vid bestämmande av vad som motsvarar jämförelselön.
  • För den som startar aktiebolag gäller inte tvåårsregeln ovan – då baseras SGI på den lön du tar ut i bolaget.
  • Försäkringskassan utreder SGI-nivån och lägger samman inkomst av egen verksamhet med inkomst från anställning. Inkomst från arbetet får dock endast räknas in om anställningen varar minst sex månader i följd eller är återkommande från år till år.
  • SGI-beräkning för inkomst av tjänst är i princip framåtblick-ande, men för näringsverksamhet utreder Försäkringskassan hur inkomsterna har utvecklats de senaste åren för att kunna uppskatta den framtida inkomsten.
  • Om lönen från en tillfällig anställning är högre än den SGI man vanligen har så höjs inte SGI:n, eftersom inkomsten är just tillfällig.

Ring för mer information

  • Företagslinjen, Unionen, 020-743 743.
  • Försäkringskassan, 0771-17 90 90 (säg i talsvaret att du är företagare).
Sjukförsäkring

Hur mycket orkar en sjuk?

Kan du lägga en timme i månaden på ideellt arbete så kan du jobba. Så resonerade Försäkringskassan och nekade synskadade Maria Wilhelmsson sjukersättning.
Lina Björk Publicerad 8 september 2022, kl 06:10
Maria Wilhelmsson står i sitt kök
Att jobba ideellt en timme i månaden går inte att jämföra med ett jobb, anser Maria Wilhelmsson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Maria Wilhelmson har en grav synskada och ser ungefär sju procent. Det gör att hon har svårt att jobba heltid i sitt jobb som administratör, eftersom koncentrationen framför datorn gör henne väldigt trött. Hon sökte därför sjukersättning för 25 procent.

– Jag har försökt att jobba heltid förut men det går inte. Det finns ingenting kvar av mig när arbetsdagen är slut.

Till en början såg allt ut att gå vägen hos Försäkringskassan. En handläggare ringde upp och ställde kompletterande frågor om jobbet och eventuella bisysslor. Maria Wilhelmson berättade att hon inte hade några bisysslor, men kom sedan på att hon engagerar sig i Synskadades Riksförbund en timme i månaden.

– Jag sitter i en festkommitté som anordnar tre fester om året. Jag har ingen lön för arbetet och det är helt kravlöst. Skulle jag inte må bra så kommer jag helt enkelt inte. Jag kunde inte tänka mig att det skulle påverka min möjlighet att få sjukersättning.

Men det gjorde det. Försäkringskassan likställde engagemanget i Synskadades Riksförbund med jobb. Och bedömningen blev att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt.

– Jag blev så ledsen. Det ideella engagemanget ger mig så mycket. Jag blir uppdaterad på vad som händer, får träffa andra synskadade i samma situation och känna mig värdefull utan att det ställs höga krav på mig. För mig är det inte ett jobb.

Svårt att ha hobby och sjukersättning

Maria Wilhelmsson avsade sig uppdraget med festkommittén för att få vardag, jobb och ork att gå ihop. Trots det har hon ännu inte fått godkänt för ersättningen. Ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Hon jobbar i dag 75 procent.

Hon är dock inte ensam om att ha fått sin sjukersättning eller sjukpenning nekad på grund av bisyssla.

Under hösten blev den utredning som regeringen tillsatt för att titta på sjukförsäkringen klar. Där riktade ideella föreningar starkt kritik mot försäkringssystemet då personer med sjukersättning inte vågar engagera sig i fritidsaktiviteter eller ideella uppdrag av rädsla för att få sin ersättning nedsatt eller indragen.

Regelverket kritiseras också för att vara snårigt och inte ge någon klarhet i vad som ska räknas som fritidssyssla och ideellt arbete.

– Jag förstår att det finns begränsningar, det är helt rimligt. Såklart ska man inte kunna jobba i andra verksamheter samtidigt som man får sjukersättning. Men en timme i månaden utan lön och krav, där någonstans måste väl ändå gränsen gå? säger Maria Wilhelmson.

Utredningen föreslår att den som får sjukersättning, alltså det som tidigare kallades förtidspension, ska ha rätt att arbeta ideellt 10 timmar per vecka utan att ersättningen dras in. Något beslut är ännu inte fattat. Frågan bereds i Regeringskansliet.

– Det här är en viktig fråga för väldigt många. Personer med funktionsnedsättningar måste också kunna hålla på med en hobby för att förbättra sitt mående utan att straffas för det. Att få träffa andra människor och känna ett värde kan ju i längden göra en friskare, vilket betyder att man kan komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Wilhelmson.

Om aktiviteten ökar i tid kan den betraktas som arbete

Försäkringskassan ska alltid göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet både när det gäller sjukersättning och sjukpenning.

– Generellt sätt kan man säga att reglerna tolkas hårdare när det gäller sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

– Men viktigt är att titta på individen, eftersom två personer kan ha samma sjukdom men helt olika sjukdomsbild och mående.

Vid både sjukpenning och sjukersättning finns det möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening, eller utföra en hobby. Saker som du skulle gjort utanför din arbetstid i normala fall. Men vid bedömningen av arbetsförmågan ska förmågan att utföra sådana aktiviteter vägas in.

En timme i månaden utan lön och krav, där måste väl ändå gränsen gå?

Terese Östlin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

– Om du trots din sjukdom kan utföra aktiviteter som får dig att må bra är det positivt, säger hon.

– Till en början kanske det handlar om att passa tider, vara social och träffa andra människor, vilket i längden kan förbättra ditt mående så att du kan komma tillbaka till jobbet. Problemet uppstår om aktiviteten är av sådan art eller omfattning, så att den kan jämställas med arbete.

Gränsfall kan exempelvis vara aktiviteter som påminner om ditt ordinarie jobb, att du börjar tjäna pengar på din hobby eller att du är med i tävlingssammanhang som upptar en större tid av fritidsaktiviteten.

Undviker personer fritidsaktiviteter av rädsla att bli av med sin ersättning?

– De gånger som det blivit fel handlar det nog ofta om att informationen inte nått fram i tid, eller att vi inte haft en diskussion om vad som gäller, säger Andreas Pettersson.

– Sedan finns det fall där man haft sjukersättning under flera år och blivit bättre, börjat ägna sig åt en hobby men inte tänkt på att anmäla det till myndigheterna.

Man ska anmäla till Försäkringskassan om det uppstått någon förändring som skulle kunna påverka rätten till ersättning.

– Om du känner dig osäker på vilka aktiviteter som du kan utföra när du får ersättning från Försäkringskassan kan du alltid prata med din handläggare. I de flesta fall brukar det inte vara något problem, så jag tycker inte att folk ska känna sig oroliga, säger Terese Östlin.

Sjukersättning och sjukpenning

• Om du tillfälligt inte kan arbeta för att du är sjuk kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Den betalas ut på antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

• Sjukersättning kan du få om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig mer kommer att kunna arbeta. Tidigare kallades den för förtidspension och betalas likt sjukpenningen ut på 25,50,75 eller 100 procent.

• Sjukersättningen kan omprövas med några års mellanrum.