Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Det här avgör var jobben hamnar

Sverige har många konkurrensfördelar när företagen funderar på var de ska placera sin produktion. Däremot anser de att det är för svårt att snabbt ställa om verksamheten när efterfrågan förändras.
Niklas Hallstedt Publicerad 31 januari 2017, kl 11:26
Vegard Grøtt / NTB scanpix / TT
Sverige har många konkurrensfördelar enligt företagen som däremot menar att det är för svårt att snabbt ställa om verksamheten efter efterfråga. Vegard Grøtt / NTB scanpix / TT

Arbetskraften kostar betydligt mer i Sverige än i många andra länder. Men trots det behöver inte kostnaden för att tillverka varor i Sverige bli högre. Det konstateras i en gemensam studie av fack och arbetsgivare inom industrin.

– Arbetskraftskostnaderna för produktionspersonal i Estland kanske är mellan en fjärdedel och en femtedel av de svenska, men den högre graden av automatisering i Sverige kan göra att kostnaden per producerad enhet ändå inte blir högre, säger Jon Tillegård, utredare på Unionen, som varit med i arbetet med studien.

I studien deltog 17 svenska företag, däribland Volvo AB, Ericsson och Astra Zeneca, med verksamhet runt om i världen. Sex av företagen lämnade också underlag för en jämförelse mellan produktiviteten i Sverige och övriga Västeuropa. Det visade sig att produktiviteten var högre utanför Sveriges gränser. Enligt studien kan skillnaden dock förklaras med att anläggningarna är mindre i Sverige och att man därför inte kan dra nytta av samma stordriftsfördelar.

Enligt företagen har Sverige konkurrensfördelar när det gäller rättssäkerhet, infrastruktur, organisationsstruktur, samverkan mellan fack och arbetsgivare och tillgång till kompetens.

Däremot tycker de inte att det är tillräckligt enkelt att dra upp eller ned på produktionen i takt med att efterfrågan ändras.

Det är dock beroende på vilken typ av flexibilitet det rör sig om. Möjligheten att använda sig av tidsbegränsade anställningar eller inhyrd personal får högt betyg. Även möjligheten att variera produktionen med hjälp av den befintliga personalen, via exempelvis arbetstidsbanker, får godkänt. Däremot är företagen kritiska till möjligheterna att ändra antalet tillsvidareanställda. I studien sägs att vissa av företagen konstaterar att det är billigt att lägga ned en anläggning i Sverige, men desto dyrare att ställa om verksamheten genom personalförändringar.

Ytterligare en form av flexibilitet där Sverige anses klara sig mindre bra vid en jämförelse är de offentligt finansierade permitteringssystemen. I Sverige finns ett sådant system sedan 2014 som ger möjlighet för företagen att införa korttidsarbete med statligt stöd under en djup ekonomisk kris. Systemet är dock betydligt mindre generöst än i flera andra europeiska länder.

– Den övergripande bilden som företagen ger är att Sverige har ett mindre flexibelt system än andra länder vad gäller korttidsarbete. Delvis kan det bero på vad företagen jämför med. De företag som har anläggningar i exempelvis Belgien och Tyskland rankar flexibiliteten som viktig och Sverige som dåligt på området, säger Jon Tillegård.

Inte heller är bilden av lagen om anställningsskydd, las, enhetlig. I debatten talas det ibland om att principen sist in-först ut ställer till det för företagen.

– Flera av de företag som vi träffat tycker inte att las är något problem, andra tycker tvärtom. Ericsson tycker exempelvis att det försvårar för dem att genomföra omställningar vid teknikskiften. Samtidigt tycker företagen att partsrelationerna på arbetsplatsen är en styrka som gör att det går att hitta smidiga lösningar på sådana här saker.

Om studien

Bakom studien Konkurrenskraft på företagsnivå står de två facken IF Metall och Unionen tillsammans med arbetsgivarorganisationerna Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna.

Industrirådet

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.