Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig hörsel kan vara fraktur

Nej – stoppa inte fingrarna i örat när kollegan börjar tjattra eller chefen mal på om sina barn. En ny svensk studie visar att det kan leda till hammarfrakturer och hörselskador.
Johanna Rovira Publicerad 20 mars 2019, kl 10:33
Colourbox
Du ska inte stoppa fingrarna i örat ... Colourbox

Har kollegorna börjat mumla mer på senare tid? Behöver du inte stoppa fingrarna i öronen lika ofta som förr för att blockera ovälkommet pladder i kontorslandskapet? Det kan bero på att du ådragit dig en hammarskaftsfraktur. Det är tydligen vanligare än man tidigare trott att man kan skada hammarskaftet i örat om man stoppar fingret i örat, till exempel efter att man badat och sedan dragit ut fingret så det uppstått undertryck, visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Under tio år upptäcktes bara i Norrbotten (där kollegor inte är mest kända för att tjattra) ett tiotal fall av hammarskaftsfraktur. Före studien fanns det bara cirka 50 fall i världen beskrivna i den medicinska litteraturen.

Symtomen på hammarfraktur är övergående smärta, ibland tinnitus och bestående nedsättning av hörseln. Till skillnad från andra ben i kroppen nybildas inte örats ben utan frakturen måste antingen lagas med bencement kirurgiskt, ersättas med en specialdesignad hammarprotes eller så måste städet plockas ur och omformas innan det sätts tillbaka mellan trumhinna och stigbygel.

Läs även: Miljoner lider av tinnitus

– Även om man inte kan räkna med att få tillbaka fullt lika bra hörsel som innan skadan, är det ändå viktigt att veta att det faktiskt finns behandlingar och att det därför lönar sig att söka vård, säger läkaren bakom avhandlingen, Anders Niklasson, i ett pressmeddelande.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.