Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Chefens kön påverkar beskrivning i media

Manliga chefer beskrivs i affärspressen som resultatinriktade och affärsorienterade, kvinnliga ledare som personliga, mjuka och beroende av andra. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 6 februari 2019, kl 14:49
Colourbox
Media befäster stereotypa bilder av män och kvinnor som chefer. Colourbox

Manligt chefskap beskrivs i affärstidningarna Affärsvärlden och Dagens industri med metaforer om vapen, sport, fordon och teknik – att de har kniven mot strupen. Kvinnligt ledarskap kopplas däremot samman med lek, spel, natur och väder – de lägger pussel och de står i stormens öga.

Läs också: Myt med kvinnligt ledarskap

– Media spelar en viktig roll när det gäller att konstruera, förändra eller som i det här fallet befästa stereotypa bilder av kvinnor och män. Det får konsekvenser för hur samhällets bild av män och kvinnor i rollen som chefer både befästs och förstärks, säger Magnus Hansson, forskare i företagsekonomi, i ett pressmeddelande.

Han har analyserat hur chefer beskrivs i 20 artiklar i tidningarna under perioden oktober 2014 till april 2015.

Enligt artiklarna når män toppen därför att de är aktiva och jagar framgång, kvinnor skapar däremot inte sin egen framgång. De gör karriär därför att de får vind i seglen.

Kvinnliga och manliga chefer får inte heller svara på samma slags frågor när de intervjuas. Männen berättar om företaget, men får också ofta frågor om fritidsintressen och vilken bil eller båt de har. Kvinnorna får i stället personliga frågor om balansen mellan arbete och familjeliv, äktenskap, barn och relationen till föräldrarna.

Läs också: Chefens ålder påverkar mer än kön

Läs också: Genusfällan - koll på könsmönstren på kontoret

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström