Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Börjar jobba åtta år senare

I dag tar det i genomsnitt åtta år längre tid för unga människor att få jobb än det gjorde 1990. Fler år för att slutföra studierna och en tuffare arbetsmarknad tros vara orsakerna, rapporterar Ekot.
Linnea Andersson Publicerad 10 september 2014, kl 12:04
Janerik Henriksson/TT
I dag tar det i genomsnitt åtta år längre tid innan unga vuxna får sitt första jobb, jämfört med 1990. Det visar siffror från SCB. Janerik Henriksson/TT

Sommaren i city 1990. Kanske var du 21 år och hade precis börjat jobba. Som ung i dag får du däremot vänta betydligt längre på att komma ut i arbetslivet.

På 24 år har den så kallade etableringsåldern (när tre fjärdedelar av befolkningen fått arbete) ökat från 21 år till 29 år, enligt siffror som Sveriges Radio tagit fram med hjälp av SCB.

En bidragande orsak är att det tar längre tid för studenter i dag att bli klara med sina studier. Dels för att vi pluggar allt högre upp i åldrarna och dels för att många gör avbrott i studierna, till exempel genom att ta ett sabbatsår.

Förutom längre studietid har det skett ett skifte på arbetsmarknaden sedan krisen på 90-talet som gör att det är svårare att få ett jobb i dag än 1990, enligt professor Jonas Olofsson vid Malmö högskola. Andelen sysselsatta i åldrarna 20 till 24 år sjönk dramatiskt efter 90-talskrisen och bland 18- och 19-åringar raderades sysselsättningsgraden ut fullständigt från att ha legat på runt 30 procent. Parallellt med det steg dessutom den generella arbetslösheten.

Att sysselsättningsgraden bland unga vuxna inte har återhämtat sig sedan dess beror bland annat på att kraven från arbetsgivarna ökat, vilket får till följd att unga människor väljer att utbilda sig längre. Dels för att en betydligt högre andel går vidare till eftergymnasiala studier men också för att fler går klart gymnasiet. Förr var det lättare att få jobb direkt efter grundskolan men i dag är det till och med svårt att få ”enklare jobb” utan gymnasieutbildning.

- Näringsstrukturen har förändrats. De gamla, stora industriföretagen är inte lika dominerande sysselsättningsmässigt. Tidigare kunde man som ung utan särskilt lång utbildning få en anställning i ett större industriföretag på orten och bli uppskolad inom företaget, säger Jonas Olofsson.

Han menar att avkastningskraven har blivit högre och att företagen vill ha personal som är produktiv från dag ett, vilket kräver mer utbildning.

- En betydande grupp unga och unga vuxna motsvarar inte de här utbildningskraven i dag och hamnar i en marginaliserad position. Speciellt de som inte klarar gymnasiet, säger Jonas Olofsson.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.