Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Avskedades för hemmajobb

Avdelningschefen rapporterade in den arbetstid han jobbat hemma. Det var några timmar för mycket tyckte innovationsföretaget och avskedade honom. Nu stämmer Unionen bolaget på 150 000 kronor.
Lina Björk Publicerad 29 april 2014, kl 10:46

Smarta telefoner gör det smidigt och lätt att svara på ett jobbmejl från kollegor, även när arbetsdagen egentligen är slut. Gränsen mellan arbete och fritid suddas ut, vilket gör att många tjänstemän jobbar  mer än de borde. För en avdelningschef i Uppsala blev frågan om hemmajobb dock det omvända när han enligt företaget ska ha tillgodogjort sig arbetstid som han inte arbetat, vilket ledde till avsked.

Företaget använder stämpelklockor vid in- och utpassering. Avdelningschefen stämplade ut när arbetsdagen var slut, men fortsatte att jobba hemma, vilket han också rapporterade in.

- Eftersom han har arbetsuppgifter som inte är bundna till lokalen så kan han jobba hemma. Vi menar att företaget har känt till att han gör det och att de har haft en muntlig överenskommelse som säger att det varit okej, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Bolaget menar dock att Unionenmedlemmen rapporterat in timmar när han egentligen varit ledig. Men de har aldrig gett honom någon varning.

- Om han har misskött sig så måste arbetsgivaren först ge en varning. Det hade varit bra att ha en diskussion kring arbetstider, där de resonerade kring om han uppfyller de krav som finns. Men nu har de avskedat honom som en blixt från klar himmel, säger Lena Isenstam.

Eftersom Unionen anser att företaget känt till och godkänt att chefen ibland jobbade hemma och inte gett honom någon varning som visade på att han misskött sig, så stämmer förbundet arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.