Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Avatarer ska hjälpa oss stressa mindre

Helena Lindgren, professor på Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, har fått sex miljoner för att forska om hur framtida socialt intelligenta digitala kompanjoner kan få oss mindre stressade på jobbet och få en bättre balans i arbetslivet.
Anita Täpp Publicerad 17 september 2019, kl 14:34
John Raoux/TT
En avatar som frågar dig hur läget är ska få dig att stressa mindre. John Raoux/TT

Vad är utgångspunkten för den här forskningen?
– Även om dagens digitala kompanjoner, eller assistenter, är baserade på AI, alltså artificiell intelligens, så är funktionaliteten ännu begränsad främst till enkla uppgifter, som att hjälpa oss med olika tjänster på webben. Exempelvis när vi gör inköp och bankärenden eller bokar en klippningstid hos frisören. Ändå har forskning visat att många upplever den digitala assistenten som en social aktör, att äldre kan ge den en roll som att det är en son eller fru som hjälper en exempelvis. Och det vi nu ska studera är hur den här typen av system kan bli en hjälp i vardagens arbete och fritidssysselsättningar, för att hantera den stress som många upplever, så att man med hjälp av de här digitala kompanjonerna lär sig känna igen vad man blir stressad av, hur man reagerar på stress och hur man kan minska sin stressnivå.

Hur skulle det mer konkret kunna fungera?
– Det kan exempelvis vara en kul avatar i en app på mobilen eller datorn, som man känner står på ens sida och som varje morgon ställer några checkfrågor om hur läget är, som man snabbt och kort kan svara på. Det kan också tänkas kompletteras med en icke verbal kommunikation, då man ger input genom att exempelvis klämma på ett föremål eller med gester visar hur stressad man är för den digitala kompanjonen, som sedan först bekräftar att den har tagit emot informationen och därefter ger råd om hur man ska minska sin stressnivå utifrån den sorts stöd som man bäst behöver. Kanske handlar det om en påminnelse om att man ska äta ordentlig lunch eller ta en kort promenad, vilket är lätt att glömma bort när man är väldigt stressad.

– Den digitala kompanjonen skulle också kunna fungera som en coach som ger råd om hur jag bättre organiserar min arbetsdag. Exempelvis se till att jag väljer att göra saker i en annan ordning för att jag inte ska hamna i en hög stressituation. Och då är det ju väldigt viktigt att assistenten ger rätt råd så det inte blir helt galet så att råden stjälper i stället för hjälper. Därför är den här forskningen, där vi tillsammans med bland andra forskare inom psykologi och stressforskare, bland annat också ska titta på vad som är mest motiverande och etiskt rätt, viktig.

Finns orosmoment i den här utvecklingen?
– I och med att allt mer data samlas in i hälsosyfte och man kan mäta en massa saker för att se om hälsoläget är bra eller dåligt, så får man inte glömma bort att även om digitala verktyg som appar i framtiden är designade för att berätta för oss hur vi mår, så får vi aldrig tappa poängen med att vara människor. De här systemen ändå inte kan ersätta vårt eget omdöme.

Hur kommer studien att gå till?
– Vi kommer att använda olika metoder. Men en är att vi ska ha fokusgrupper med människor som endera själva har erfarenhet av stress eller som jobbar med behandling av människor med stress-relaterad ohälsa. Vi kommer också att intervjua individer enskilt och i grupp, där vi diskuterar olika aspekter med digitala kompanjoner. Dessa kommer sedan också att få delta i att designa och utforma systemen och också testa olika prototyper med målet att det ska hjälpa anställda att få en bättre balans i tillvaron både i arbete och utanför arbetet, och ett bättre emotionellt välmående.

Fotnot: Helena Lindgrens forskningsprojekt om Social AI och stresshantering finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse inom programmet WASP-HS om studerar hur artificiell intelligens, AI, påverkar vårt samhälle och våra beteenden.

Digitalisering

Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb

Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Noa Söderberg Publicerad 21 mars 2024, kl 06:01
Illustration av en person som använder AI-teknologi på sin bärbara dator.
Är ditt yrke hotat av AI? En ny studie av forskare vid Örebro universitet påvisar vilka jobb som kan vara mest utsatta för den snabbt växande teknologin. Foto: Shutterstock.

Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.

Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:

  1. Statistiker
  2. Matematiker och aktuarie
  3. Författare och skribent
  4. Mjukvaru- och systemutvecklare
  5. Spel- och digitala medier-utvecklare
  6. Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
  7. Ekonomiassistent
  8. GIS- och kartingenjör
  9. Systemadministratör

Fler saker påverkar effekterna av AI

Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.

I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.

Förändringar och framtidsutsikter

På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.