Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Åtta steg för bättre jämställdhet i IT-bolaget

I slutet av det här året kommer det att saknas omkring en miljon programmerare inom EU. I Sverige håller programmering på att bli ett av de vanligaste yrkena, men det räcker inte på långa vägar - även här saknas tiotusentals programmerare. Det enklaste sättet att åtgärda bristen är att öppna branschen för den halva av befolkningen som inte verkar ha lockats hittills – kvinnorna.
Gabriella Westberg Publicerad 7 april 2015, kl 15:29
Två män och en kvinna står på rad.
Foto: Colourbox
  1. Reflektera över dina fördomar. Vem du än är, vilken bakgrund du än har, har du fördomar. Om du inte kan se dina egna fördomar kan du inte heller komma förbi dem. Forskare vid Uppsala universitet har översatt amerikanska så kallade IAT-tester till svenska förhållanden. Testa dina fördomar här. 
     
  2. Låt små flickor greja med manicker. Har du en gammal oanvänd radio hemma och en uttråkad dotter? Bra. Ge verktyg till flickan, låt henne skruva isär och sätta ihop radion som hon vill. Eller valfri annan maskin.
     
  3. Ingenjör är något man blir, det är inte något man föds till. Anna Henningsson, som nyligen fick Microsofts utmärkelse Årets IT-tjej, hade inte en tanke på att hon skulle kunna bli ingenjör förrän hon var över 20 år. Hon var dålig på matte och en typisk humanist, berättade hon för Kollega då. Först när hon gått ut gymnasiet och insåg att hon måste komplettera sin samhällsvetenskapliga examen med ett naturtekniskt basår för att bli sjukgymnast insåg hon att matte ju faktiskt kunde vara roligt. Nu är hon på god väg att bli dataingenjör. 
     
  4. Det sägs ofta att 90- och 00-talisterna söker sig till företag med tydliga värderingar som tar socialt ansvar. Kvinnor lär göra så i än högre grad än män. Med teknik kan man bygga proteser, ge mikrolån och motarbeta cyberattacker, underlätta för demokratiska val och samordna protestmarscher. ICT for development (IT för utvecklingsarbete) är ett akademiskt ämne på många universitet i Sverige och utlandet. Socialt arbete behöver IT.  Berätta om det!
     
  5. Dags att rekrytera utvecklare? Tänk först igenom ordentligt hur annonsen utformas. Hur presenteras företaget, vilka krav lyfts fram som viktigast, vem sköter rekryteringen? Enligt Jacqueline de Rojas, styrelseledamot för Tech UK och vice vd för Citrix, är det i rekryteringsprocessen jämställdheten stupar
     
  6. Om du sitter i en företagsledning – gör det till ett uttalat och prioriterat mål att locka och rekrytera kvinnor till att sköta tekniska arbetsuppgifter (inte administration, sälj eller HR).
     
  7. När företaget eller utbildningen får en förfrågan om att delta i en paneldebatt, skicka en kvinnlig kollega! Låt företagets kvinnliga programmerare möta kunder och mingla på konferenser - inte för att kvinnor är så bra på att vara sociala utan för att de med sin kunskap kan visa för andra geniala kvinnliga programmerare att de skulle kunna känna sig välkomna där. Skapa en positiv och modern bild av företaget i branschen. 
     
  8. Om du är IT-man och får en förfrågan om att delta i en paneldebatt – fråga om det finns någon kvinna med i panelen. Vägra delta annars! Det är bara slappt skitsnack att det inte finns kompetenta kvinnliga tekniker, ingenjörer, datavetare och utvecklare. Testa Rättviseförmedlingen.

 

Med inspiration från AAUW.org.

Behövs kvinnor i IT-branschen?

I Stockholms län är programmerare i dag det vanligaste yrket. Det finns nästan 36 000 anställda i gruppen systemare och programmerare. Knappt en femtedel är kvinnor.

I landet som helhet är programmerare det åttonde vanligaste yrket, med 78 734 anställda systemare och programmerare.

Redan i slutet av 2015 kommer det att saknas omkring en miljon programmerare i EU. Enbart i Sverige kommer det att saknas tiotusentals - med befintligt behov, obeaktat startups och nya jobbtillfällen som skulle kunna skapas.

Enligt SCB:s prognoser kommer andelen kvinnor på arbetsmarknaden med eftergymnasial datautbildning att minska från 35 procent 2012 till 26 procent 2035 - samtidigt som behovet av arbetskraft inom IT-branschen ökar.

SCB, Sthlm Handelskammare, Digitaliseringskommissionen

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström