Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket granskar e-handeln

Arbetsmiljöverket har upptäckt stora brister i e-handelns arbetsmiljö. Nu sätts e-handlarnas egna lager under lupp.
Anita Täpp Publicerad 18 februari 2020, kl 16:41
Tomas Oneborg/SvD/TT
Arbetsmiljöarbetet brister på många företag i e-handeln. Tomas Oneborg/SvD/TT

Förra året inledde Arbetsmiljöverket en inspektion av hur arbetsgivarna inom e-handeln lever upp till arbetsmiljölagens krav på att förebygga risker genom systematiskt arbetsmiljöarbete. I en första vända gjordes i höstas 750 besök och återbesök på paketterminaler och utlämningsställen, som matbutiker.

Nu ska ytterligare 750 besök och återbesök göras, fram till december i år. Denna gång är det e-handlarnas egna lager liksom arbetsmiljön för chaufförer som kör distributionsbilar och levererar paket till utlämningsställen eller direkt till e-handelskunderna som ska inspekteras.

Det arbetsmiljöinspektörerna hittills har funnit är att det finns stora brister i det systematiskt arbetsmiljöarbete inom e-handeln.  Vilket man befarar också gäller på de arbetsplatser som nu ska besökas.

– Alla har lite olika typer av risker. Men gemensamt är att man hanterar paket med kroppen, säger Eric Storbjörk, arbetsmiljöinspektör och projektledare för insatsen.

En anledning till att man har beslutat sätta e-handeln under lupp är dess väldigt snabba utveckling.

– I och med att volymerna har ökat så väldigt snabbt så finns också uppenbara risker vad gäller belastning. På lagersidan finns truckar, som mycket olyckor är kopplade till. Sedan innebär också ett hanterande av paket med kroppen en uppenbar belastningsrisk, säger Eric Storbjörk.

– E-handeln innebär ju också att man har satta tidsramar från det att kunden gör sin beställning till dess att den får varan. Och tidspress är också kopplat till arbetsbelastning och kan bli en ohälsosam sådan. Därför är det viktigt att undersöka om riskerna har ökat.

Hittills har arbetsmiljöinspektörerna ”i väldigt hög utsträckning” ställt krav på att arbetsgivarna inom e-handeln ska jobba förebyggande med arbetsmiljön.

Betyder det att fler av dessa arbetsgivare inte följer lagen jämfört med hur det är i andra branscher?
– Det vet vi först när vi gjort en analys, säger Eric Storbjörk.

– Men det vi har sett hittills är att det har funnits en ganska stor okunskap hos de arbetsgivare som vi har besökt. Ibland har man inte ens känt till att man ska bedriva det här förebyggande arbetet.

De e-handelsföretag som nu ska inspekteras säljer exempelvis kläder, byggvaror, elektronik, apoteksvaror och kosmetika.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.